Ett hästhänge av brons

Den arkeologiska undersökningen i centrala Ultuna avslutades under första veckan i september efter ett sommaruppehåll. Resultatet rymmer strukturer och fynd från vendel- och vikingatid, samt sent 1700-tal. Ett kulturlager med förvånansvärt välbevarade föremål tillhör undersökningens mest betydande resultat. Dessa passar väl in i bilden av Ultuna som en aristokratisk miljö under yngre järnålder. Bland fynden märks en stor mängd obrända ben, kammar, några pärlor, ett par isläggar, ett förhållandevis stort antal spetsvapen, delar av hästutrustning, några klippta silvermynt och en amulettring. Dessutom hittade vi ett litet hänge av brons i form av en häst. Nålfästen på hängets baksida avslöjar att det ursprungligen varit ett spänne.

Hänget tillhör en grupp hästmotiv som främst verkar förekomma under senare delen av vendeltid och tidig vikingatid. Under denna period blir olika figurer med särskild symbolisk betydelse allt vanligare. Hänget från Ultuna är från sen vendeltid, d.v.s. från 700-talet e.Kr. Hästmotiv i samma stil och position förekommer som spännen och påsyningsbeslag och kan även ses på samtida bildstenar. Hästen ingår i en motivgrupp med tydligt urskiljbara djur och föremål. Förutom hästar finns återkommande motiv med fåglar, svärd, spjut, yxor och miniatyrer av stolar. Motiven förekommer som smycken, på bildstenar och i amulettringar. Av allt att döma har de haft starka symboliska betydelser. Just hästen förknippas allmänt med en mängd egenskaper och tillstånd, till exempel styrka, makt, mod, frihet, tankens flykt, renhet, lojalitet, vishet, mystik och skönhet.

Hänget efter konservering

Exakt vad ultunahästen betydde för sin vendeltida bärare vet vi inte, men kanske syftade den på Odens häst Sleipner. Likheter ifråga om huvudform och benföring finns mellan ultunahästen och avbildningar av Sleipner på vissa bild- och runstenar. Sleipner återges ofta med åtta ben. Ultunahästen rör sig på fyra ben, som är kortare fram. Trots ett kraftigt bål- och bogparti ger den ett smäckert intryck. Halsen är kraftig med hög resning, ryggen och korset lätt sluttande. Huvudet är välformat och hästlikt, med ett hål vid munnen. Kanhända har den burit tyglar? Som helhet är ultunahästen naturtroget avbildad, kanske efter en förebild av islandstyp.

Ett lustigt sammanträffande är att hästen från Ultuna passar in i samma tid och sammanhang som hästspännet från graven Valsgärde 13, som ju är ursprunget till SAU:s logotyp. Även detta är daterat till 700-talet e. Kr.

Vendeltiden brukar anges till cirka 550 - 800 e. Kr, och vikingatiden till cirka 800 - 1050 e. Kr.

För jämförelser se till exempel:

Spännen och påsyningsbeslag:

• Förlagan till SAUs logotyp, som hittats på Valsgärde 13, Gamla Uppsala sn, Uppland. Spännet är utställt på Museum Gustavianum i Uppsala.
• Löta i Bettna sn i Södermanland, SHM 13974. (Öppnas i nytt fönster/flik)

• Sleipneravbildningarna från Tjängvide (I) i Alskog sn och Ardre kyrka (VIII), båda från Gotland.
• Bildstenen/runstenen från Skokloster i Uppland.

2 juni - Stolphål och ben

Undersökningen fortsätter och har nu gått in på sin tredje vecka. Fler stolphål och andra anläggningar har grävts fram. Resterna efter ett hus från yngre järnålder tillhör ett av de mest glädjande fynden. Dessutom finner vi stora mängder obrända ben från bl a gris, nöt, får/get, räv, fågel och insjöfisk i avfallslagret.

22 maj - Överträffade förväntningar

Efter tre dagars undersökning har förväntningarna överträffats med råge. Vi har funnit omfattande lämningar från den bosättning som är ungefär samtida med den nedan nämnda båtgraven. Lämningarna består bland annat av stenskodda stolphål som burit upp taket i minst ett hus, samt omfattande kulturlager, det vill säga avfallslager.

Ultunas historia i nytt ljus - fortsättning följer

Under senare år har ett antal arkeologiska undersökningar av olika karaktär skett på Ultuna. Nu är det dags igen. Med anledning av ett nytt Biocentrum kommer SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis) på uppdrag av Akademiska Hus att genomföra en utgrävning intill Undervisningsplan i centrala Ultuna. Undersökningen beräknas pågå från mitten av maj fram till början av juni.

Under medeltid var Ultuna med sina tio gårdar en av de största byarna i trakten av Uppsala. Rika fynd gjorda under mitten av 1800-talet visar att Ultuna ännu längre tillbaka i tiden, under yngre järnåldern, var säte för en stormannasläkt. Bland annat har man hittat en grav där den döde gravlagts i en båt tillsammans med spektakulära gravgåvor i form av hjälm, sköldar, svärd, häst- och köksutrustning, spel etc. Båtgraven är från vendeltid (600-talet e. K.r.).

Vid en fördjupad utredning i oktober förra året hittade vi boplatsrelaterade lämningar från samma tid. Dessutom fann vi lämningar som kunde dateras till senare delen av medeltid eller perioden strax därefter. Ett stycke norr om dessa konstaterades också några enstaka eldstäder och kokgropar från mellersta bronsålder (ca 1100 f. Kr.). Dessa lämningar låg intill den tidens strandlinje, ca 20 - 25 meter över dagens havsnivå. Den lilla del av Ultuna som då stack upp ur havet utgjorde sydspetsen av en större ö, omgiven av bronsålderns farleder. Även detta område kan bli aktuellt att undersöka så småningom. Först och främst ska dock de vendeltida och möjligen medeltida lämningarna undersökas. Utgrävningen började den 20/5 2008 och fortgår till början av juni.

Frågor om undersökningen kan ställas till projektledare Helena Hulth, på tfn 070-399 48 11 eller helena.hulth@sau.se