Södermanland
Södermanland är ett av Sveriges fornlämningstätaste landskap. Landhöjningen har tillfört nytt land och dagens landskap har sett mycket annorlunda ut en gång i tiden. Landskapet har också ytmässigt varit betydligt mindre, t ex under stenåldern.
På framför allt Södertörn finns många lokaler som minner om det äldsta landskapsutnyttjandet. Det är frågan om platser som använts av jägar/samlare. Fynden vittnar om en rörlig befolknings användande av olika naturresurser. Spåren efter dem är ofta blygsamma och består av avfall av bl a kvarts från tillverkning av redskap.
Även den yngre stenåldern är rikt företrädd. Boplatser som tillhört de äldsta bönderna är kända. De ligger ofta på åsar i inlandet och är mycket stora ytmässigt. Man har odlat de lätta jordarna men man har också mer tillfälligt utnyttjat skärgården längre bort för jakt och fiske. Det finns också boplatser från den så kallade gropkeramiska kulturen. De ligger i allmänhet kustnära och näringsfånget tycks i huvudsak varit baserad på jakt och fiske kombinerad med jordbruk.
Stora gravrösen i krönlägen, hällristningar samt s k skärvstenshögar tillhör bronsåldern. Rösen har fungerat som gravar men också som symboliska markeringar, t ex för revir. Bland hällristningarna skall framför allt de märkliga ristningarna i Släbro utanför Nyköping nämnas. Deras gåtfulla bildvärld gäckar fortfarande besökarna. Även den mycket enkla formen av hällristningar, de s k skålgroparna, är svåra att säkert tolka. De utgörs ofta av små inhuggna gropar som kan uppträda i 100-tal på en och samma häll. Från bronsåldern kan också ett spektakulärt fynd nämnas: de praktfulla Skogstorps-yxorna av brons.
Även järnåldern i Södermanland är rik. Landskapet rymmer ett stort antal gravfält från perioden varav en del är riktigt stora med upp till 800 gravar. Om speciella förhållanden vittnar också den stora guldskatt som på 1700-talet hittades vid Tureholms slott: Med sina över 12 kg guld är den Nordens största förhistoriska guldskatt.
SAU har utfört ett antal undersökningar i Södermanland. Bland annat har en del undersökningar gjorts av stenålderslokaler. Den största av dessa är den neolitiska lokalen vid Påljungshage. Ett närbeläget gravfält som visade sig huvudsakligen vara från bronsåldern undersöktes parallellt med denna boplats. Rapportarbetet pågår men man kan läsa mer om de båda platserna här på hemsida under rubriken ”Våra undersökningar”.
Södermanland är ett av Sveriges fornlämningstätaste landskap. Landhöjningen har tillfört nytt land och dagens landskap har sett mycket annorlunda ut en gång i tiden. Landskapet har också ytmässigt varit betydligt mindre, t ex under stenåldern.
På framför allt Södertörn finns många lokaler som minner om det äldsta landskapsutnyttjandet. Det är frågan om platser som använts av jägar/samlare. Fynden vittnar om en rörlig befolknings användande av olika naturresurser. Spåren efter dem är ofta blygsamma och består av avfall av bl a kvarts från tillverkning av redskap.
Även den yngre stenåldern är rikt företrädd. Boplatser som tillhört de äldsta bönderna är kända. De ligger ofta på åsar i inlandet och är mycket stora ytmässigt. Man har odlat de lätta jordarna men man har också mer tillfälligt utnyttjat skärgården längre bort för jakt och fiske. Det finns också boplatser från den så kallade gropkeramiska kulturen. De ligger i allmänhet kustnära och näringsfånget tycks i huvudsak varit baserad på jakt och fiske kombinerad med jordbruk.
Stora gravrösen i krönlägen, hällristningar samt s k skärvstenshögar tillhör bronsåldern. Rösen har fungerat som gravar men också som symboliska markeringar, t ex för revir. Bland hällristningarna skall framför allt de märkliga ristningarna i Släbro utanför Nyköping nämnas. Deras gåtfulla bildvärld gäckar fortfarande besökarna. Även den mycket enkla formen av hällristningar, de s k skålgroparna, är svåra att säkert tolka. De utgörs ofta av små inhuggna gropar som kan uppträda i 100-tal på en och samma häll. Från bronsåldern kan också ett spektakulärt fynd nämnas: de praktfulla Skogstorps-yxorna av brons.
Även järnåldern i Södermanland är rik. Landskapet rymmer ett stort antal gravfält från perioden varav en del är riktigt stora med upp till 800 gravar. Om speciella förhållanden vittnar också den stora guldskatt som på 1700-talet hittades vid Tureholms slott: Med sina över 12 kg guld är den Nordens största förhistoriska guldskatt.
SAU har utfört ett antal undersökningar i Södermanland. Bland annat har en del undersökningar gjorts av stenålderslokaler. Den största av dessa är den neolitiska lokalen vid Påljungshage. Ett närbeläget gravfält som visade sig huvudsakligen vara från bronsåldern undersöktes parallellt med denna boplats. Rapportarbetet pågår men man kan läsa mer om de båda platserna här på hemsida under rubriken ”Våra undersökningar”.
