OM SAU  |  UNDERSÖKNINGAR  |  TJÄNSTER  |  FORSKNING  |  PUBLIKATIONER  |  KONTAKT  |  NYHETER  |  BLOGG  

Skälby - tredje gången gillt



30 mars
Naturvetenskapliga dateringar av träkol och frön
Nu har resultaten från 14C-analyserna kommit. Dateringarnas tyngdpunkt ligger i århundradena kring Kristi födelse. De visar att flertalet lämningar inom 2009 års undersökningsområde är samtida med de boplatslämningar som undersökts vid tidigare tillfällen på Skälby. Vid 2009 års undersökningar identifierades ett hus som uppvisade konstruktionsmässiga likheter med byggnader från yngre järnålder. En 14C-datering från ett av stolphålen i byggnaden visar att den är från vikingatid som utgör slutfasen på den yngre järnåldern. En intilliggande brunn hade en riklig förekomst av råg, ett sädesslag som vanligtvis inte förekommer förrän under den yngre järnåldern. Även brunnen har nu 14C-daterats till vikingatid.


12 oktober

Sista spadtaget har tagits i Skälby för denna gång. Efter en mild och torr höst har vi nu kommit under tak med våra fynd och ritningar. De undersökta boplatslämningarna fördelar sig på tre områden, ett i söder, ett i norr och ett däremellan. I det södra området fanns två vikingatida 14C-dateringar från 2008 års förundersökning.

 
I en av brunnarna från samma område har vi dock hittat ett större stycke av en ben/hornkam från äldre romersk järnålder, fas B2, som ungefärligen dateras till det andra århundradet e.Kr. Detta visar att det nu undersökta området har varit bebott flera hundra år före vikingatiden. Det skall bli mycket spännande att se resultaten från de 14C-dateringar som kommer att göras under hösten och vintern. Från det norra samt det mellersta området finns inga daterbara fynd, här kommer 14C-analyserna att bli helt avgörande för dateringarna.
 
Under de sista två veckorna hade vi många studiebesök av skolklasser, framför allt från låg- och mellanstadiet i de närbelägna Folkestorp- och Rösegårdsskolorna. Tillsammans med eleverna och deras lärare har vi agerat ”forntidsdetektiver” och letat och tolkat spår efter Skälbys forntida invånare. En tacksam startpunkt för guidningarna har varit platsen för Almelunds gård, belägen bara några meter från schaktkanten. Hår låg fram till för bara 10 år sedan en bondgård med flera ekonomibyggnader. Numera finns bara jordkällaren och fruktträden kvar som skvallrar om att platsen varit bebyggd. Hur svårt är det inte då att hitta tusen år gamla boplatsspår som dessutom ligger i plöjd åkermark? Det har också varit tre gymnasieklasser på besök, varav en kom från Hallstahammar. Sammanlagt har mer än 300 skolbarn besökt undersökningen.
 
 

28 sep - Brunnar, brunnar, brunnar...

Skälbyboplatsen är känd för sina många forntida brunnar. År 1992 undersöktes inte mindre än 49 stycken och 2006 undersöktes ytterligare några till. Dessa var alla från äldre järnålder. Vid årets undersökning har vi grävt ut ett tiotal brunnar de senaste dagarna. Några av dem antar vi är från yngre järnålder. Genom studier av insekter, pollen, fröer och annat som hamnat i brunnskaret hoppas vi kunna få en bild av den omgivande miljön. I brunnarnas övre delar hittar vi en massa forntida skräp som kastats ned, bland annat en hel del djurben. Vanligast verkar ben från ko vara.




Exempel på brunnar som grävts ut i Västra Skälby

Stensträng och odlingslager

Utmed undersökningsområdets norra och västra kant löper en stensträng, en låg bred mur bestående av stora stenar. Konstruktionen kan inte dateras utifrån sitt utseende. Den följer till största delen gränsen för den odlade marken på de historiska kartorna över Skälby. Den äldsta kartan över byns marker upprättades redan 1652. Stensträngen skulle hålla boskapen ute från åkermarken. I odlingslagret innanför stensträngen hittades en hästsko av en typ som var vanlig under 1100- och 1200-talen e Kr. Här har man alltså odlat åtminstone sedan medeltiden. På några ställen har det kunnat konstateras förekomst av äldre odlingslager utanför stensträngen. I odlingslagret utanför stensträngen har vi hittat en skärva av fajans som visar att det kan vara på 1700-talet som man har odlat upp mindre ytor utanför stensträngen. Vi har också konstaterat att det finns äldre anläggningar under stensträngen, bl a ett stolphål och två härdar. Om dessa dateras kommer vi att få veta när stensträngen tidigast kan ha anlagts på just denna sträcka.



Stensträngen i kanten av området


Nord och syd

Måndagen den 3/8 startade undersökningen vid Skälby. Där skall två delområden med boplatslämningar undersökas under sommaren och hösten. Det södra området ligger omedelbart norr om platsen för den rivna gården Almelund. Det norra området ligger invid gården Annelund och gränsar i öster mot den yta som undersöktes 1992 och 2006. Vid de tidigare undersökningarna påträffades omfattande boplatslämningar från den äldre järnåldern.

Vikingar i det södra området

Vi inledde arbetet med att bana av matjorden i det södra delområdet. Längst i söder påträffades ett kulturlager samt rikligt med anläggningar i form av stolphål och härdar. Stolphålen ligger huvudsakligen samlade i sydväst och härdarna i sydost. En del av stolphålen antas härröra från stolpburna hus men vi har ännu inte kunnat urskilja några närmare detaljer i konstruktionerna. Förmodligen ingår en del av de påträffade stolphålen i byggnader som huvudsakligen ligger uppe på en mindre höjdrygg omedelbart söder om undersökningsområdet, där även den tidigare gården Almelund legat. Ett stolphål i denna del av undersökningsområdet 14C-daterades vid förundersökningen till vikingatid. Kanske har vi äntligen fått upp ett spår efter vikingatidens Skälbybor?


Kulturlagret, ett slags avfallslager som avsatts av olika typer av forntida aktiviteter, är upp till 20 centimeter djupt. Lagret innehåller rikligt med träkol och smulor av bränd lera samt ett mindre inslag av djurben. Längst i söder, i anslutning till härdarna, är lagret svärtat av sot och kol. Såväl färgen som fynden i lagret avtar mot norr. I den norra halvan av det södra området framkom bara två ensamliggande härdar. De övriga anläggningarna i denna del av området utgjordes av sentida dräneringsdiken och gropar efter större stenar som avlägsnats i samband med odling.

Det norra området

I den södra delen av det norra området finns stora våtmarkslager. Området har varit alltför sankt för att kunna bebos under forntiden och ansluter till den yta som vid 1992 och 2006 års undersökningar visade sig vara helt tomma på forntida anläggningar. I områdets norra del har ett antal stolphål påträffats. Kanske kan det finnas stolpburna hus även här. I området mellan våtmarkslagret och de förmodade husen i norr finns en yta med härdar. Liksom i det södra området verkar man här ha förlagt en del av de eldfängda aktiviteterna en bit bort från själva bebyggelsen.


Skriv ut