Länsstyrelsen i Västmanlands län har beslutat om en stor boplatsundersökning vid Gilltuna i Lundby socken utanför Västerås. Beslutet togs den 18 maj och Länsstyrelsen har gett SAU i uppdrag att genomföra grävningen.
Vi på SAU är glada för uppdraget och har skickat ut följande pressmeddelande:
NYTT LJUS ÖVER JÄRNÅLDERNS VÄSTMANLÄNNINGAR
Nu får vi en möjlighet att komma järnåldersmänniskorna inpå livet! Det har nämligen blivit klart att det blir en stor arkeologisk undersökning i Västerås utkant sommaren 2010! Det är SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis) som ska göra undersökningen. Grävningen sker vid Gilltuna.
Området runt Västerås är ovanligt rikt på lämningar från forntiden och flera spektakulära fynd har gjorts i trakten. Många av dem är från järnåldern (ca 500 f Kr – 1050 e Kr). Vi vet därför ganska mycket om hur dåtidens västmanlänningar levde, hur de bodde, vad de trodde på och hur deras vardag såg ut. Trakten är i själva verket ett av de arkeologiskt sett mest välundersökta områdena i norra Europa.
Men trots att man vet mycket om det forntida samhället finns det fortfarande stora kunskapsluckor. Några av dem tror vi att undersökningen i Gilltuna kommer att täppa igen.
Redan nu vet vi att det finns rester efter flera järnåldershus på platsen. Det visade man vid en mindre undersökning 2008. Vad vi nu vill ta reda på är exakt hur många hus det funnits och hur de sett ut. Vi vill också utforska vilka hus som stått på platsen samtidigt, spåra enskilda gårdar, se hur de varit organiserade och förhållit sig till varandra. Har det funnits rika och fattiga? Har vissa av dem haft bisysslor knytna till sig, som järnhantering eller speciell djuravel? Kan vi besvara sådana frågor får vi en bättre bild av hur det dåtida samhället såg ut. Vi kommer så att säga järnåldersmänniskan mer in på livet och kan förstå deras vardag.
Det vi har att arbeta med vid undersökningen är bara fragment av det som en gång funnits. Av husen återstår till exempel bara mörka, runda fläckar. De markerar platsen för de stolpar som en gång burit upp taket. Det finns också rester av eldstäder på platsen som använts när man lagat mat, torkat säd, tvättat etc. Det finns också gropar där man grävt ned sitt avfall och brunnar där man hämtat vatten. Vi förväntar oss inte att hitta några glamorösa föremål vid undersökningen. Snarare sådana som hör vardagen till: rester efter de lerkärl som använts till matlagning och förvaring, fragment av husens lerbestrukna väggar, enstaka enklare metallföremål och mängder av slaktavfall i form av obrända ben. Men trots sin enkelhet kan de här fynden hjälpa oss att förstå det samhälle de tillhört. Lerkärlen kan innehålla matrester på insidan som berättar om det man åt. Lämningarna efter husväggarna visar huskonstruktionen och om husen varit målade. Metallföremålen kan ge oss en uppfattning om hantverket och vad man sysslat med på gårdarna. Djurbenen berättar om vilka husdjur man hade, om man födde upp speciella djur, om boskapen hölls för kött- eller mjölkproduktion och framför allt vad man åt.
Tillsammans ger allt detta en bild av vardagslivet i en forntida by och en inblick i människornas tillvaro. Med hjälp av undersökningen i Gilltuna kan vi kanske bättre förstå de villkor som rådde och hur livet var. Fynden och anläggningarna är ju trots allt lämningar efter människor som vi, av kött och blod, fast de levde under järnåldern, för över 1500 år sedan.
Vill ni veta mer om SAUs undersökning i Gilltuna? Kontakta gärna projektets ledare Tony Engström (070-250 10 82, tony.engstrom@sau.se) eller SAUs verksamhetschef Kent Andersson (070-332 04 07, kent.andersson@sau.se). Det går också bra att följa undersökningen via vår hemsida www.sau.se där information om grävningen kontinuerligt kommer att ges.
Vi på SAU är glada för uppdraget och har skickat ut följande pressmeddelande:
NYTT LJUS ÖVER JÄRNÅLDERNS VÄSTMANLÄNNINGAR
Nu får vi en möjlighet att komma järnåldersmänniskorna inpå livet! Det har nämligen blivit klart att det blir en stor arkeologisk undersökning i Västerås utkant sommaren 2010! Det är SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis) som ska göra undersökningen. Grävningen sker vid Gilltuna.
Området runt Västerås är ovanligt rikt på lämningar från forntiden och flera spektakulära fynd har gjorts i trakten. Många av dem är från järnåldern (ca 500 f Kr – 1050 e Kr). Vi vet därför ganska mycket om hur dåtidens västmanlänningar levde, hur de bodde, vad de trodde på och hur deras vardag såg ut. Trakten är i själva verket ett av de arkeologiskt sett mest välundersökta områdena i norra Europa.
Men trots att man vet mycket om det forntida samhället finns det fortfarande stora kunskapsluckor. Några av dem tror vi att undersökningen i Gilltuna kommer att täppa igen.
Redan nu vet vi att det finns rester efter flera järnåldershus på platsen. Det visade man vid en mindre undersökning 2008. Vad vi nu vill ta reda på är exakt hur många hus det funnits och hur de sett ut. Vi vill också utforska vilka hus som stått på platsen samtidigt, spåra enskilda gårdar, se hur de varit organiserade och förhållit sig till varandra. Har det funnits rika och fattiga? Har vissa av dem haft bisysslor knytna till sig, som järnhantering eller speciell djuravel? Kan vi besvara sådana frågor får vi en bättre bild av hur det dåtida samhället såg ut. Vi kommer så att säga järnåldersmänniskan mer in på livet och kan förstå deras vardag.
Det vi har att arbeta med vid undersökningen är bara fragment av det som en gång funnits. Av husen återstår till exempel bara mörka, runda fläckar. De markerar platsen för de stolpar som en gång burit upp taket. Det finns också rester av eldstäder på platsen som använts när man lagat mat, torkat säd, tvättat etc. Det finns också gropar där man grävt ned sitt avfall och brunnar där man hämtat vatten. Vi förväntar oss inte att hitta några glamorösa föremål vid undersökningen. Snarare sådana som hör vardagen till: rester efter de lerkärl som använts till matlagning och förvaring, fragment av husens lerbestrukna väggar, enstaka enklare metallföremål och mängder av slaktavfall i form av obrända ben. Men trots sin enkelhet kan de här fynden hjälpa oss att förstå det samhälle de tillhört. Lerkärlen kan innehålla matrester på insidan som berättar om det man åt. Lämningarna efter husväggarna visar huskonstruktionen och om husen varit målade. Metallföremålen kan ge oss en uppfattning om hantverket och vad man sysslat med på gårdarna. Djurbenen berättar om vilka husdjur man hade, om man födde upp speciella djur, om boskapen hölls för kött- eller mjölkproduktion och framför allt vad man åt.
Tillsammans ger allt detta en bild av vardagslivet i en forntida by och en inblick i människornas tillvaro. Med hjälp av undersökningen i Gilltuna kan vi kanske bättre förstå de villkor som rådde och hur livet var. Fynden och anläggningarna är ju trots allt lämningar efter människor som vi, av kött och blod, fast de levde under järnåldern, för över 1500 år sedan.
Vill ni veta mer om SAUs undersökning i Gilltuna? Kontakta gärna projektets ledare Tony Engström (070-250 10 82, tony.engstrom@sau.se) eller SAUs verksamhetschef Kent Andersson (070-332 04 07, kent.andersson@sau.se). Det går också bra att följa undersökningen via vår hemsida www.sau.se där information om grävningen kontinuerligt kommer att ges.
