SAU – uppdragsarkeologi på vetenskaplig grund

SAU i järnbruksland

Vintern må envist hänga kvar, men vår blir det alltid till slut och då försvinner medarbetarna iväg från kontoret till olika mer eller mindre äventyrliga utgrävningar i landet. Innan det sker ville vi ha en chans till lite samvaro och styrde kosan norrut till Högbo Bruk utanför Sandviken i Gästrikland. Denna gamla bruksmiljö ägs och drivs av kommunen, som inte bara rustat upp herrgården utan även lockat till sig hantverkare som smeder och glasmästare.

Johan visar Ulf och Jonas hur vi ska värma upp järnet. Foto: Åsa Larsson

Jonas hamrar loss på järnet som ska både spetsas och böjas. Foto: Åsa Larsson

Ibland (okej ofta) fick Johan ge oss en hjälpande hand. Här med Ann som böjer till det sista. Foto: Åsa Larsson

Ulf förevisar stolt det färdiga konstverket. Foto: Åsa Larsso

Torsdagen tillbringade vårt gäng dels hos Smé Johan i hans smedja och fick prata smide och banka loss på järnstänger som vi med makalös kompetens (och bara lite handgriplig hjälp från Johan) smidde till mycket tjusiga ljushållare. Sen gick vi vidare till Björn Steijner i glashyttan som ligger otroligt fint vid ett litet fall och fick prova på att forma en glasklump till den andra delen av ljushållaren. Återigen en chans att peppra den tålmodiga hantverkaren med frågor kring hans material, i detta fall glas.

Ganska stolta och nöjda med vår insats firade vi oss själva med en mycket god middag på brukshotellet, tillagad av lokala råvaror, inklusive grönsakerna som odlas i deras eget växthus på området. Nästa dag fick vi en trevlig guidad tur i den gamla herrgårdsmiljön, men mer om det i nästa inlägg.

I glashyttan fick vi testa på att forma glas. Varm, svettigt, och lite panikartat. Foto: Ulf Celin

Det gällde att hålla änden på plats medan glaset svalnade. Foto: Åsa Larsson

Så här var det tänkt att det skulle se ut när vi var klara