SAU – uppdragsarkeologi på vetenskaplig grund

Gamla Uppsala/OKB

Ny kunskap om forntidens Gamla Uppsala

Av: Jonas Wikborg

Gamla Uppsala intar en särställning bland svenska fornlämningar. Finns det någon annan som är så omtalad och mytomspunnen? Vem har väl inte sett Carl Larssons ”Midvinterblot” som visar hur Domalde, en av de gamla sveakungarna offras framför Uppsalatemplet? Här finns de tre väldiga så kallade Kungshögarna från slutet av 500-talet och början av 600-talet e Kr. Enligt islänningen Snorre Sturlason var det ynglingaättens kungar som gravlagts i dem. Invid de tre stora gravhögarna ligger ett stort antal mindre och på en platå norr om Gamla Uppsala kyrka har en mer än 50 meter lång hallbyggnad från vendeltiden undersökts.

Detta visar att en mäktig släkt haft sitt säte här redan flera hundra år före vikingatiden. Kanske var detta en föregångare till den kungsgård som finns omnämnd i medeltida dokument. Adam av Bremen har i slutet av 1000-talet skildrat de förkristna offerfester som skall ha ägt rum på platsen som anses ha varit ett religiöst centrum för de asatroende. I samband med kristnandet blev Gamla Uppsala först biskopssäte och från och med år 1164 landets ärkebiskopssäte. Kyrkan var domkyrka fram till slutet av 1200-talet då den nuvarande domkyrkan övertog funktionen. Det var i samband med denna kyrkliga omorganisation som namnet Uppsala flyttades till platsen för den nya domkyrkan. Det som tidigare hade varit Uppsala blev från och med då Gamla Uppsala.

9_banner_Ga Uppsala_1

Kungshögarna i Gamla Uppsala. Foto: Jonas Wikborg, SAU.

För närvarande bedrivs två större arkeologiska projekt kring Gamla Uppsala [http://www.arkeologigamlauppsala.se/sv/pages/default.aspxhttp://www.arkeologi.uu.se/Forskning/Projekt/Gamla_Uppsala/]. Den första dokumenterade undersökningen i Gamla Uppsala genomfördes redan under Karl XI:s tid i slutet av 1600-talet. Kungen själv var på plats och övervakade utgrävningen av den aktuella graven. Sedan dess har åtskilliga undersökningar gjorts i området. Några av dessa har utförts av SAU som alltsedan verksamheten startade på olika sätt har varit involverat i kunskapsuppbyggnaden kring denna unika plats. Undersökningarna har föranletts av olika typer av byggnation och ledningsdragningar.

En av de större undersökningarna i sammanhanget gjordes inför uppförandet av dagens museibyggnad i Gamla Uppsala i slutet av 1990-talet. Strax dessförinnan grävdes det även i åkermarken norr om kyrkan (mer om detta kan läsas i: [Ljungkvist (red) 2000. SAU Skrifter 1]). Undersökningarna berörde delar av en mycket omfattande bebyggelse. Denna kunde dateras från tidig järnålder till medeltid. Särskilt intressanta var de tydliga spår av hantverk som troligen kan kopplas samman med den intilliggande högreståndsmiljön vid Kungsgården. Åtta grophus gav värdefull information om en hustyp som fram tills dess varit relativt ovanlig i Mellansverige. Kanske var det i dessa byggnader som en del av maktelitens hantverkare höll till. Resultatet var ett viktigt komplement till det tidigare kunskapsläget om platsen som fram till dess till stor del baserades på uppgifter i skriftliga källor från medeltiden.

9_design_Ga UppsalaKakar_ 2

I en grop på åkern nedanför Gamla Uppsala kyrka hittades ett antal käkar av nöt från järnåldern. Kanske hade djuren offrats åt de hedniska gudarna varefter man har käkat en rituell måltid. Foto: Markus Andersson, SAU.

 

I anslutning till de ovan nämnda boplatslämningarna norr om kyrkan gjordes en ledningsdragning några år senare. Då påträffades ytterligare boplatslämningar från vendel- och vikingatid (mer om detta kan läsas i: [Lindkvist 2005, skrifter 11, 2005]). Boplatsspåren bestod bland annat av gamla avfallslager med mat- och slaktavfall. I en grop hittades flera koskallar vilka antas ha höra samman med rituella aktiviteter. Kanske hade djuren offrats åt de hedniska gudarna? Ännu finns dock inga arkeologiska fynd som styrker Adam av Bremens påstående att det även skulle ha offrats människor i Gamla Uppsala. Fynd av järnslagg och smältor av tenn och brons visar på förekomst av järnframställning och metallhantverk även i denna del av Gamla Uppsala. Bland fynden märks bland annat en årderbill av hög ålder – ett spår av all den odlarmöda som skapat det odlingslandskap som vi ännu kan skönja här i utkanten av den växande staden Uppsala. En stad som snart nått tillbaka till sin gamla plats.

9_design_Ga Uppsala arder_3_beskuren

Årderbill hittad i åkermarken norr om kyrkan. Foto: Markus Andersson, SAU.