SAU – uppdragsarkeologi på vetenskaplig grund

Med georadar i Norrköping

Även om vi arkeologer älskar att gräva oss ned i förhistorien skulle vi alla önska att det fanns ett sätt att göra så utan att rubba och förstöra den information som finns där. Riktigt så långt har inte tekniken kommit, men det georadar är en av flera metoder som är under stark utveckling som hjälpmedel för arkeologer. Den fungerar som ett slags ekolod som läser av förändringar i jordskikten under ytan och ger en närmast 3-dimensionell bild av det som finns under våra fötter.

Andreas Viberg förbereder utrustningen.

Tyvärr är det inte så enkelt att alla mänskliga aktiviteter och konstruktioner ger ett tydligt avtryck och yngre lämningar kan förstöra och förvilla bilden. Georadar kan inte ersätta en riktig undersökning, men den kan komplettera den i vissa fall. Framförallt kan det vara ett effektivt sätt att hjälpa oss identifiera ytor som är intressanta att börja ta upp i ett tidigt skede, alternativt förhindra att vi lägger ut våra schakt på ytor som är förstörda av sentida kabelnedläggningar och dylikt.

Andreas Viberg för georadarn längs med de utmärkta linjerna för att få fram en bild av möjliga konstruktioner under ytan. Foto: Jonas Svensson Hennius

I förra veckan var Jonas Svensson Hennius på plats vid kvarteret Skepparen i Norrköping tillsammans med Andreas Viberg från Auxilia, för att hjälpa honom genomföra just en sådan undersökning på en nutida parkeringsyta intill tågstationen. Andreas har utbildning både som arkeolog och geofysiker och disputerade förra året på en avhandling omgeofysiska prospekteringsmetoder vid Arkeologiska Forskningslaboratoriet i Stockholm.

Prospekteringen är den inledande fasen på den förundersökning som ska utföras lite senare i sommar. Kvarteret Skepparen ligger i den nordöstra delen av Norrköpings stads stadslager (S:t Johannes 96:1), norr om Motala ström. Området kallades tidigare för ”Nya staden” och planlades under hertig Johans tid på 1610-talet. Under 1600-talet var Saltängen, som undersökningsområdet utgör en del av, stadens finaste stadsdel.

Kopparstick av Norrköping från 1706 av Jan van den Aveelen. (Wikimedia commons)

Två nyligen utförda förundersökningar har berört fastigheter direkt söder om Skepparen, i kvarteret Spinnhuset. De har påvisat kulturlager och bebyggelselämningar från 1600- och 1700-tal. I den västra delen av Spinnhuset kunde spår av smide och pälsberedning knytas till 1600-talsbebyggelsen. För 1700-talet kunde främst olika typer av odling beläggas, men även spår av sockertillverkningen på sockerbruket Planeten från århundradets mitt framkom.

Om det finns någon bebyggelse från denna period även i kvarteret Skepparen får vi svar på lite senare i sommar när Olle Heimer och Jonas Svensson Hennius återvänder, för att med hjälp av resultaten från georadaranalysen placera ut ett antal förundersökningsschakt.

Läs mer om Andreas avhandling och georadar som arkeologiskt hjälpmedel på professor Frands Herschends blogg On The Reading Rest.