SAU – uppdragsarkeologi på vetenskaplig grund

Makt och människor i Gnista

 Undersökningen vid Gnista har pågått en dryg vecka. Vi är nu full personalstyrka (sex arkeologer, grävmaskinist och dumperförare) och vi har hunnit undersöka de första skeletten. Högen väntar vi med ytterligare några dagar.

En av skelettgravarna som påträffats. Bevaringsgraden varierar. Foto: Åsa Larsson, SAU

Länsstyrelsen ansvarar för kulturmiljö och fornlämningar och beslutar vilka som kan få tas bort och i så fall vilka insatser som krävs. Oftast räcker det inte med att bara dokumentera och registrera det som finns, utan vi måste sätta in dem i ett sammanhang och skapa ny eller fördjupad kunskap om förhistorien (se t ex Uppsala länsstyrelses rapport omuppdragsarkeologins målgrupper).

Så här sattes ramarna för undersökningen av Gnista-gravfältet:

Undersökningen ska skapa ny och meningsfull kunskap om gravskick och gravritual samt sociala och religiösa förhållanden, lokalt och regionalt, i en politiskt och religiöst föränderlig tid.

Utsikt över området som undersöks. Till höger syns storhögen. Tidigare fanns här även en hel del mindre högar från järnåldern, men de har plöjts bort. Under ytan finns dock en del bevarat. Foto: Andreas Hennius, Upplandsmuseet

Med utgångspunkt i detta formulerade vi i vårt anbud tre huvudsakliga teman vilka kommer att genomsyra hela undersökningen.

  • Människornas liv – Skelett och brända ben

Vi räknar med att undersöka upptill ett femtiotal skelett och ett mindre antal brandgravar. Osteologiska studier är därför en mycket stor del av undersökningen. Vi hoppas att med hjälp av undersökningsmetodiken och naturvetenskapliga analyser kunna ge en bra bild av människornas liv och livsvillkor på landsbygden under tidig medeltid. Det osteologiska materialet spelat också en viktig roll för diskussioner kring gravritualer.

  • Aristokratiska miljöer

Undersökningen av den stora gravhögen kommer att kunna belysa sociala strukturer och aristokratiska miljöer under yngre järnålder runt Uppsala. Gravar som indikerar elitmiljöer är vanliga i området och har säkerligen ett sammanhang med den aristokratiska närvaron i Uppsala under medeltid. Gravfältet har god potential att användas som utgångspunkt för problematiserande av vilka statusmiljöer som växer fram runt Uppsala under yngre järnåldern och hur social status visades i samband med begravning.

  • Religionsskifte – Ritualer i förändringstid

Gravfältets långa brukningstid innefattar stora förändringar såväl religiöst som politiskt. Undersökningen ger goda möjligheter att studera övergången från hedendom till kristendom i regionen samt testa rådande föreställningar kring religionsskiftet i regionen. Möjligheten finns att belysa den distinkta mellansvenska begravningspraktik som växer fram under den aktuella övergångsperioden där det i Mälardalen skapas ett gravskick med referenser till såväl förkristen som kristen religion.

Till varje tema har knutits en extern expert/forskare. På detta vis kommer resultaten direkt att kunna användas i aktuell forskning. Anna Kjellström är osteolog och har undersökt ett flertal tidigkristna gravar och livsöden i bland annat Sigtuna. John Ljungkvist ingår i ett forskningsprojekt kring elitgravars roll på järnåldersgravfält i Uppsalatrakten i ett långtidsperspektiv. Jhonny Therus är doktorand vars avhandlingsprojekt behandlar förändringen i det Uppländska gravskicket under tiden ca 800-1150, med fokus på övergången från brandskick till skelettgravskick.

Hitta alla uppdateringar om Gnista-gravfältet på denna direktlänk.