SAU – uppdragsarkeologi på vetenskaplig grund

Gnistahögen undersökt

Det har varit lite tyst från Gnista på bloggen ett tag. Det beror på två saker. Dels att vi varit väldigt upptagna med att gräva ut den stora högen och dels har vi gjort ett medvetet val att inte berätta vad vi gör eftersom det tyvärr alltid finns risk för skattletare. Nu när högen är borta är vi väldigt glada att kunna berätta om de ännu mycket preliminära resultaten.

Grävgänget på Gnistahögen. Fredrik Thölin, Andreas Hennius, Emma Sjöling, Dan Fagerlund, Anna Ölund, Sofia Prata Foto: Upplandsmuseet

En del av spelbrickorna hade glada ansikten inristat på undersidan. Foto: Upplandsmuseet

Högen var nästan 19 meter i diameter och närmare tre meter hög. Den innehöll en begravning som syntes som ett stort brandlager i botten. Den centrala delen var plundrad. Sannolikt skedde detta redan under förhistorisk tid. Trots detta var fynden extraordinära.

Med sig på gravbålet hade den avlidne, som sannolikt var en man, fått med sig minst en häst med hela sin utrustning. Vi har också identifierat ben från ko, får, gris, hund och olika fåglar. Vi har hittat närmare fyrtio spelbrickor av horn, förgyllda beslag med infattade granater som sannolikt suttit på skölden, pressbleck i silver från hjälm eller sköld. Ytterligare ett spännande fynd är resterna av minst en glasbägare av en typ vi brukar kalla snabelbägare.

Ett av tre förgyllda beslag med infattade granater, sannolikt har de suttit på en sköld. Foto: Upplandsmuseet

Fynden är brända och fragmentariska men visar på en enastående hög kvalitet och vittnar om en man med mycket hög social status.

Utifrån fynden kan vi datera högen till sent 500-tal vilket även stämmer bra med det analyserade kolprovet från förundersökningen. Ett bränt nypon tyder på att mannen i högen dog på hösten. Högen byggdes i en första etapp cirka en och en halv meter hög. Senare byggdes den på med ungefär lika mycket till.

Nu har vi några veckor kvar att gräva och ska då ta upp de sista skelettgravarna.

Läs våra tidigare blogginlägg från undersökningen

Försilvrat pressbleck, kanske från hjälmen eller skölden. Foto: Upplandsmuseet