SAU – uppdragsarkeologi på vetenskaplig grund

Forskning och uppdragsarkeologi – exemplet Götala

Det är alltid kul när en rapport från en uppdragsarkeologisk undersökning hittar fram till forskare och sätts in i ett bredare sammanhang, kanske till och med påverkar hur sagda forskare tolkar förhistorien. Att detta sker är inte så ovanligt som många kanske tror, jag lusläste t ex själv mängder med rapporter under mina forskarstudier, och resultaten från de stora projekten i både Skåne och Mälardalen påverkade definitivt den inriktning min avhandling fick.

Nuförtiden håller sig många grävande enheter med loggar och bloggar på nätet som redovisar fältarbetet. Däremot är det tyvärr fortfarande ovanligt bland svenska arkeologer att blogga om forskning. Det var därför intressant att se att professor Frands Herschend,  för över ett år sen startade en egen blogg på engelska, där han ofta just resonerar kring vad arkeologiska utgrävningar kan lära oss om förhistoriska samhällen.

Utgrävningen av Götala, Elisabet Pettersson och Jonas Svensson Hennius. Östgötaslätten kan bjuda på både sol och skyfall. Foto: Ann Lindkvist

Nu senast har Frands läst och refererat Ann Lindkvists rapport från Götala i Östergötland som publicerades förra året. På denna plats hittades en som det verkar ensamliggande gård daterad till framförallt Folkvandringstid (c. 400-550 e.Kr.). Platsen var intressant som ett tidsdokument eftersom den hade en ganska begränsad kronologisk användningstid, utan äldre och yngre inslag som komplicerar bilden i större mån. Frands diskuterar hur han uppfattar denna typ av plats och dess relation till det rika och komplexa järnålderssamhället i Östergötland.

Som sagt, det är spännande att se vad andra kan göra med det som vi gräver fram ur jorden. En utgrävning är ju bara början.

Tidigare blogginlägg:

Folkvandringstid i Götala (2012-04-25)

Götala – en oansenlig och nästan unik folkvandringstida boplats (2011-04-07)