SAU – uppdragsarkeologi på vetenskaplig grund

Ett helt litet gravfält

Jag och Kerstin Westrin hade två härliga veckor i Mariefred där vi båda fick njuta av den sista sensommarvärmen och möta höstens rusk med rejäla regn. Vi hann precis hem innan hela staden översvämmades… Som sällskap hade vi en familj ormvråkar som ständigt cirklade över oss och dessutom donerade sina byten till oss utanför boden.

Uppdraget var att förundersöka en gravkulle med tre registrerade stensättningar, varav en osäker. Till uppgiften ingick att ta reda på om det fanns fler gravar, vilken datering gravarna kunde ha samt vilka bevaringsförhållanden och vilken kunskapspotential som fanns på platsen.

Gravfältet i höstskrud

Gravfältet i höstskrud. Foto: Susanna Eklund

Det stod ganska snart klart för oss att det var många fler än tre gravar på kullen. Vid första anblick framträdde det som vi såg som ganska oansenliga stenpackningar, lite oregelbundna och svårtydda. Men efter lite rensning såg de riktigt fina ut. Man måste helt enkelt vänja ögat och när Kerstin ”hököga” Westrin dessutom hittade kremerade ben i flera av gravarna så visste vi med säkerhet att det rörde sig om ett helt gravfält. Två av gravarna skulle grävas ut. Och vi fick varsin grav att roa oss med.

I min grav. hittade jag en hel pärluppsättning bestående av blåa, röda och vita pärlor, vissa med vackra mönster. Där fanns också små kamfragment.

Pärlorna i Sannas grav. Ett helt halsband...? Foto: Susanna Eklund

Pärlorna i Sannas grav. Ett helt halsband…? Foto: Susanna Eklund

I Kerstins grav kom en helt annan typ av fynd, först nitar och spikar i järn, kanske från ett skrin eller en kista. Dessutom hittade Kerstin spelpjäser av såväl sten som av ben. Det visade sig att spelpjäserna med stor sannolikhet är tillverkade i valben. Detta är ett fenomen som nyligen uppmärksammats i en artikel i Fornvännen av vår osteolog-kollega Rudolf tillsammans med John Ljungkvist & Andreas Hennius vid Uppsala Universitet. (http://www.saublogg.se/2015/04/valben-identifierat-i-upplandsk-jarnalder/ Många spelpjäser i ben verkar faktiskt härstamma från valben som man kan identifiera pga av en väldigt speciell struktur. Man kan ju inte låta blir att fundera på hur många pjäser som kan komma ur en enda VAL ?

 Spelpjäserna i Kerstins grav. Att spela spel var en del av en europeisk aristokratisk kultur. Strategiska spel som Hnefatafl har förknippats med möjligheterna att öva sig inför slag och andra krigiska situationer. Foto: Susanna Eklund

Spelpjäserna i Kerstins grav. Att spela spel var en del av en europeisk aristokratisk kultur. Strategiska spel som Hnefatafl har förknippats med möjligheterna att öva sig inför slag och andra krigiska situationer. Foto: Susanna Eklund

De kremerade benen har inte analyserats än, men efter en snabb koll har osteologerna kunnat identifiera såväl människa som hund, samt ”stor gräsätare” (häst eller ko). Fynden och benens sammansättning (mkt djurben) tyder på att gravarna kan dateras till yngre järnålder, vendeltid eller vikingatid. Fortsättning följer…