SAU – uppdragsarkeologi på vetenskaplig grund

En masterstudents 10 veckor som praktikant

Ellinor: Min pappa kallar mig för dögrävar’n.  Nörd och stofil är även vanliga smeknamn. En person kom en gång fram och frågade om jag kunde berätta om dinosauriernas tidsålder. Detta då jag i snart fem år har studerat till arkeolog vid Uppsala Universitet. Under tiden jag studerat arkeologi så har jag inombords fört statistik över hur många gånger någon i samband med konversation angående mitt studieval nämnt orden ”Indiana Jones”. Det jag kommit fram till är att de orden nämnts åtminstone tiotusen gånger, ungefär…  Det finns uppenbarligen många tolkningar av vad en arkeolog sysslar med.

Helena Hulth och Ellinor Hedlund mäter in boplatslämningar vid Tillberga, Västmanland

Och ja, visst trodde kanske även jag, innan studierna tog fart, att guldskatter, oöppnade gravkammare, kanske några dinosaurieägg och Harald Treutiger-väst (en sådan där beige ni vet!) ingick i en arkeologs vardag. Med tiden insåg jag dock att fallet kanske inte alltid var så. Men nästan? Att lära sig ett yrke i teorin är nämligen ganska svårt ifall man inte får testa på det i praktiken också.

Först när jag hade turen att få göra praktik på SAU i 10 veckor, så började jag på riktigt förstå vad det faktiskt innebär att arbeta som arkeolog.

Jag skulle rekommendera alla arkeologistuderande att göra praktik! Mina veckor på SAU har varit oerhört lärorika på många sätt. Jag har fått testa på flera olika saker så som att vara ute i fält, med allt vad det innebär, fyndhantering, bentvätt, planering och dokumentation. Dessutom har jag fått träffa och lära känna personer med erfarenhet av branschen, från vilka jag lärt mig massor! Faktiskt är det just de kunskaperna jag värderar högst nu när praktiken är slut.

Arkeologin är en svår bransch att ta sig in i, därmed är det mycket givande att få ta del av hur andras väg in i yrket har sett ut. Inspirationen ökar när man inser att allt i stort sett, trots en snårig arbetsmarknad, är möjligt bara man kämpar!

Praktik innebär inte bara att få testa på yrket utan även att få se hur allt på arbetsplatsen verkligen fungerar. Att få se vad det finns för olika slags anställningsformer och ansvarsområden inom arkeologiyrket känns väldigt angeläget när man, som jag, planerar att en dag snart arbeta som arkeolog.

Fokus för den publika arkeologin ligger främst på själva utgrävningen samt på resultaten av denna. Vad som lätt glöms bort är det oerhört viktiga förarbetet som måste göras innan en arkeologisk undersökning kan påbörjas. Detta förarbete var något som jag, innan påbörjad praktik, knappt hade någon koll på alls. Den typen av kunskaper fokuseras det inte direkt på i skolbänken. Sådana ”osynliga” arbetsuppgifter är något som jag genom praktiken fått ökade kunskaper om.

Trots att jag inte hittade någon guldskatt och det var för kallt för att bära Harald Treutiger-väst så uppfyllde praktiken alla mina önskningar! Att få ökad kunskap om arkeologiyrket, att få vara med och arbeta sida vid sida med experter, att finna inspiration till masteruppsatsen samt att lära mig köra fyrhjuling på leriga åkrar är bara några av de saker som praktiken har gett mig!

Stort tack till samtliga på SAU som har tagit hand om mig på bästa sätt!

/Ellinor Hedlund Larsson

 

 

 

I fredags hade vi avskedsfika och Ellinor bjöd på jättegod morotskaka.

Vi på SAU tackar Ellinor för hennes värdefulla insats och den energikick hon förde med sig dessutom. Vi önskar henne lycka till med uppsatsen och med alla de framtida äventyr som naturligtvis väntar henne.

Åsa Larsson