SAU – uppdragsarkeologi på vetenskaplig grund

Databaser och dödsarkeologi

För några år sen startade forskare med intresse för stenålder vid SAU och institutionen för arkeologi och antik historia en seminarieserie som riktade sig till ett nätverk av likasinnade arkeologer i Mälardalsregionen. Syftet var att anordna informella seminarier och träffar där vi kunde presentera arbete under gång, olika forskningsprojekt och annat som var värt att diskutera utan att känna press att hålla ett regelrätt forskarseminarium. En del av presentationerna har varit rejält insnöade på specialområden som bara får pulsen att gå snabbare hos stenåldersentusiaster (neolitisk keramikdekor, senneolitiska boplatsmönster, kvarts!).Rita Peyroteo Stjerna

Det är naturligtvis så att de flesta ämnen har beröringspunkter som är av intresse oavsett vilken tidsålder man är insnöad på. Nu i januari har vi haft två träffar som belyser detta. Först kom Rita Peyroteo Stjerna och berättade om sitt avhandlingsämne om mesolitiska gravar i Portugal. Ritas projekt inbegriper en intressant studie av två närliggande floddalar där de gravlagda verkar ha haft ganska olika diet, marin kost överväger på den ena, landlevande djur på den andra – trots att alla är gravlagda i kökkenmöddingar av snäckskal. Det som gjorde Ritas presentation extra intressant för oss är att hon använder sig av en metod som även SAUs osteologer är bekanta med: arkeothanatologi (även känt som ‘anthropologie de terrain‘). Det kan beskrivas som en sorts forensisk fältosteologi. Genom att studera hur skelettdelarna ligger i förhållande till ursprungligt anatomiskt läge kan man belysa hur den döda kroppen behandlats vid gravtillfället och även särskilja de händelser som hänt efter begravningen, om de beror på naturliga processer eller mänskliga aktiviteter. Emma och Sofia använde en variant av detta vid undersökningen av det tidigmedeltida gravfältet i Gnista t ex.

Fotografier från de tidiga utgrävningarna vid Alvastra Pålbyggnad. Riksantikvarieämbetet Flickr

Förra veckan var det Jackie Taffinder, antikvarie för stenålderssamlingarna vid Historiska Museet, som höll en presentation. Hon informerade om ett stort projekt som kommer dra igång lite senare i år. Det enorma fyndmaterialet som samlats in vid undersökningarna av Alvastra Pålbyggnad, först av Otto Frödin i början av 1900-talet och sedan av forskare vid arkeologiska institutionen i Stockholm på 70-talet, har ännu inte avrapporterats fullständigt. Det finns ett minst lika rikligt dokumentationsmaterial som också borde göras mer tillgängligt. Historiska museet har nu fått medel till att skapa en ordentlig databas över Alvastra-materialet och tillgängliggöra det via en webbportal (lite som Birkaprojektet).

Det är ett mycket värdefullt projekt och även intressant ur en antikvarisk synvinkel: vad ska ingå, hur ska det registreras, hur tillgängliggöra gamla planer, fältdagböcker och foton på bästa sätt? Vad är en vettig ambitionsnivå? Samtidigt kommer institutionen i Stockholm ansvara för rapportarbetet och förhoppningsvis kunna inspirera studenter att ta sig an delar av materialet i uppsatsarbeten. Det ska bli spännande att följa utvecklingen av detta, och säkerligen lärorikt och givande för långt fler än stenåldersarkeologer.