SAU – uppdragsarkeologi på vetenskaplig grund

Arbete och straff vid Sala silvergruva

Nu har rapporten från den senaste undersökningen av Sala gruvkyrkogård kommit!

Etapp två av undersökningen av gruvkyrkogården i Salagenomfördes under våren 2009, då ett schakt på sammanlagt ca 400 kvm togs upp i den mellersta delen av kyrkogården. Vid årets undersökning påträffades både gravar med kistor och gravar utan kistor.

Sammanlagt undersöktes 33 gravar: 25 kistgravar och åtta gravar utan kistor. I de undersökta gravarna fanns 44 skelett som togs in för analys. Av dessa var 23 vuxna, 11 ungdomar och 10 barn. Därtill undersöktes fyra kistgravar utan skelett, vilka bedömdes vara barngravar utifrån kistornas storlek.

I de kistlösa gravarna har framför allt yngre vuxna och huvudsakligen män begravts. Den demografiska sammansättningen i kistgravarna förefaller däremot vara representativ för mortaliteten under 15-1600-talen (med undantag av ett lägre antal spädbarn än förväntat). Kyrkogården uppvisar således en social differentiering.

Samtliga undersökta kistlösa gravarna, förutom två, innehöll fler än en individ. En av dessa flerpersonsgravar innehöll åtta individer. Att så många människor har begravts i samma grav måste bero på en speciell händelse, ex dödsfall p g a en epidemi (ev pest eller kolera), krig eller gruvras.

Endast ett fåtal av kistgravarna innehöll några föremål. Bland de kistlösa gravarna var fyndfrekvensen högre, och de gravlagda individerna verkar i större utsträckning ha begravts i de kläder de haft på sig när de avled. Fynden utgörs inte enbart av dräktdetaljer (ex häktor och hakar i järn och brons) utan även av bruksföremål (en kniv) och smycken (en pärla). I en av de kistlösa gravarna låg en människa som begravts med ett halsjärn, vilket för tankarna till de straff- och krigsfångar som i de skriftliga källorna från Gustav Vasas tid sägs ha avtjänat sina straff i Sala silvergruva. Halsjärn användes även vid utdömandet av skamstraff för den vanlige gruvarbetaren vid ex smitning från arbetet.