Gravfältet vid Påljungshage, Nyköping.6 apr - Analys av keramik från gravfältetNu är resultaten från keramikanalysen klara. Fem utvalda skärvor från gravfältsundersökningen har analyserats och studerats i mikroskop av Torbjörn Brorsson vid kontoret för keramiska studier i Härslöv. Huvudsyftet med analysen var att studera om all keramik i gravarna framställts av samma typ av material, det vill säga av samma lera och magringsmedel. Keramiken i två av gravarna avvek nämligen markant från det övriga keramikmaterialet vad gäller såväl gods som form. Därför var det av stort intresse att studera just dessa två kärl och jämföra dem med ett av de mera ordinära gravkärlen. Kunde det kanske röra sig om importerade kärl som tillverkats någon annanstans? Vidare var det av stort intresse att jämföra gravkeramiken med den som hittades i en skärvstenshög på gravfältet samt i ett område i slänten nedanför detta. Analysen visar att det keramiska materialet var mycket likartat. Alla de analyserade skärvorna kom från kärl som hade tillverkats av tät finlera med 8-23 % inblandning av krossad granit med en kornstorlek av 1,5-2,5 mm. Denna så kallade magring av godset gjordes för att minska spänningar i godset vid bränningen. Vi ser alltså att kärlen, trots olika former och fyndsammanhang, är gjorda av ett likartat material. I vissa fall antas till och med att leran kommer från en och samma lertäkt. Även de två speciellt utformade kärlen kan därför antas vara tillverkade lokalt i närområdet.
17 mar - Grundämnesanalys av malstenarI flera av stensättningarna på Påljungshage hittades malstenar och malstenslöpare. Dessa användes i hushållsarbetet för att mala och krossa olika vegetabilier vid matberedning och hittas ofta på boplatsundersökningar. Men de påträffas också ofta i stenpackningarna i förhistoriska gravar. Eftersom benmaterialet i brandgravarna är mycket fragmentariskt har en del forskare antagit att malstenarna även använts för att mala de brända människobenen efter kremeringarna. I ett försök att ta reda på om det har malts ben på just dessa malstenar gjorde geologen Jan Risberg vid Stockholms Universitet en grundämnesanalys. Om det gick att spåra kalcium eller fosfor på stenarna skulle det kunna tyda på att de också använts till att mala ben. På några av de analyserade stenarna fanns också relativt höga värden av kalcium och fosfor, vilket visar att de kan ha använts just till att mala ben efter kremeringen. 26 maj - BronsanalyserEn del av metallföremålen har nu konserverats. Den förmodade skivhuvudnålen från yngre bronsålder har rengjorts på framsidan och uppvisar en tidstypisk dekor. Konserveringen utförs av Acta konserveringsCentrum AB i Stockholm. I två intilliggande gravar hade det hittats bronsfragment vilka skulle kunna komma från en halsring (se 8 nov "Vad fanns i krukorna"). I syfte att identifiera de båda fragmentens legeringar har elementanalyser gjorts. Andelen bly och tenn kan variera mellan 1% och 20% i förhistoriska bronsföremål. De nu analyserade metallfragmenten har en mycket hög kopparhalt på mellan 82% och 83%, med ett innehåll av 15% tenn och 2-3% bly, vilket visar att de troligen var gjorda av en och samma kopparlegering. Analyserna har gjorts av Malgorzata Wojnar-Johansson vid Auxilia, Stockholms universitet. Det skulle med andra ord kunna röra sig om delar av ett och samma föremål vilka deponerats i två olika gravar. Den bakomliggande orsaken kan vi bara spekulera i, men det är intressant att vi med hjälp av analyser av det här slaget kan få ytterligare stöd för det som vi på arkeologisk väg bara kan ana eller förmoda. 12 mars - Ett mycket gammalt gravfält Nu har vi fått provsvar på ett stort antal 14C-analyser från gravfältet! Det rör sig om dateringar från ett 40-tal av de undersökta stensättningarna. Analyserna har framförallt gjorts på brända ben. I de fall där det inte påträffades några ben i stensättningarna har dateringarna istället gjorts på träkol eller harts. Gravfältet visade sig vara mycket gammalt. En rektangulär stensättning i gravfältets norra utkant daterades till 400-200 f. Kr. De övriga stensättningarna har daterats till 800-400 år f. Kr., det vill säga övergången mellan bronsålder och förromersk järnålder. Sedan tidigare fanns en 14C- datering från en stensättning som undersöktes vid den förundersökning som föregick den stora undersökningen. Graven som låg högt uppe på ett krön daterades även den till övergången mellan bronsålder och förromersk järnålder.
Två keramikkärl har sedan tidigare bedömts vara från yngre bronsålder liksom fragment av en skivhuvudnål som hittades strax utanför gravfältet. 14C-dateringarna har varit viktiga för dateringen av gravarna eftersom de allra flesta saknade daterbara gravgåvor. De förstärker intrycket av att gravfältet faktiskt har anlagts under slutet av bronsåldern och visar att det bara har använts ett stycke in i förromersk järnålder.
18 dec - Juletid i arkeologverkstanJust nu är vi inne i den fas av rapportarbetet då det inte händer så mycket nytt. Vi gör en massa grundläggande arbete som vi kommer att använda senare när själva analysen tar vid. Det är fråga om att registrera uppgifter om fynd, gravar och andra anläggningar i vår databas . Vi måste ha alla uppgifter om bredd, längd, höjd, vikt etc i ordning. Vidare behövs genomtänkta beteckningar och beskrivningar av gravarna vilka så småningom skall föras in i den tryckta rapporten. Vi har också nyligen skickat in prover för 14C-datering till Ångströmlaboratoriet här i Uppsala. Men det kommer nog att ta ett tag innan vi får resultaten... Susanna Eklund och Elisabeth Pettersson diskuterar hur en anläggning skall tolkas.  I fält har varje grav beskrivits på en blankett och det tvärsnitt som grävts genom anläggningen har ritats. Uppgifterna sammanställs nu vid registrering i vår databas. Och åtminstone chokladtomten har redan varit på besök! 8 nov - Vad fanns i krukorna?Nu har innehållet i de intagna krukorna undersökts. I alla tre fanns små bitar av bränt människoben. Dessa kommer under vintern att analyseras av våra benexperter (osteologer). De kommer att kunna se om benen kommer från en eller flera människor. Kanske kan de också utläsa något om de gravlagdas ålder och kön. I två av krukorna hittades dessutom små bronsbitar, en i vardera A662 0ch A792. Bronsbitarna är brottstycken av något slags föremål. Den ena ser ut som änden på en halsring från början av den förromerska järnåldern. Också det andra fragmentet kan vara från en halsring. Kan de rentav vara delar av ett och samma föremål? Varför lades bronsbitarna ned i krukorna? Vad hände med resten av halsringen?
29 okt - Grävsäsongen fortsätter - inomhus
24 okt - Fyndfest
Gravfältsundersökningen vid Påljungshage avslutad
 Gravurnan i stenkistan, med lockstenen ovanpå. Som synes är urnan i förhållandevis gott skick. Vad händer sedan? Nu vidtar inomhusarbetet med avrapporteringen. En undersökningsrapport planeras att vara klar under våren 2008. Innan dess skall bland annat ett antal analyser göras för att datera gravarna. Benmaterialet kommer att analyseras av osteologerna, våra benexperter, för att om möjligt kunna bedöma kön och ålder på de gravlagda. Metallföremålen kommer att konserveras och krukorna skall rekonstrueras. Vi kommer kontinuerligt att presentera resultaten här på hemsidan. Det finns också planer på att arrangera föredrag i ämnet i framtiden. Detta kommer att ske i samarbete med Nyköpings hembygdsförening. När får vi se arkeologerna fika? Under grävsäsongen hölls guidade visningar för allmänheten en kväll i veckan. Under den sista grävmånaden erbjöds kommunens skolklasser att komma på studiebesök. Dessa arrangerades i samarbete med Nyköpings hembygdsförening som skötte bokningsverksamheten. Skolklasserna guidades av vår medarbetare Lars Holmblad med drygt 20 års erfarenhet av förmedling på bland annat Statens Historiska Museum i Stockholm. "Först ut var Bryngeltorpsskolan som kom två dagar i rad med två olika klasser. Eleverna var intresserade och ställde frågor både till mig som visade och till de övriga arkeologerna. Ibland kan man dock få märkliga frågor när man gör en visning. Flera elever undrade om de fick se arkeologerna fika. Detta beroende på att de kom vid 9-tiden på morgonen och jag råkade nämna i förbigående att arkeologernas fikarast på förmiddagen brukar äga rum vid halvtiotiden." Utdrag ur Lars Holmblads guidedagbok.  Arkeologer som fikar, dock ej vid Påljungshage Lars genomförde också ett antal uppskattade "lunchvisningar" för allmänheten onsdagar och torsdagar kl. 12.00. 9 okt - En katt bland hermelinernaBland de ca 60 runda stensättningarna på gravfältet har också en rektangulär stensättning undersökts. Den ligger längst i norr på gravfältet och har varit försedd med sju resta stenar. Dessa återfanns omkullfallna och har stått i konstruktionens fyra hörn samt en på vardera långsidan. Den allra största har stått i stensättningens mitt. Denna stora sten hade rests över en mindre grop fylld med sot, kol och brända människoben. Man undrar förstås varför denna grav skiljer sig så starkt från de andra? Är den anlagd senare än de andra gravarna? Eller är det en mäktig person som velat utmärka sig? Kan det rentav vara en person från en annan del av världen som ligger begravd i Påljungshage? Förhoppningsvis får vi svar på våra frågor när den stora analysen av gravmaterialet påbörjas inne på kontoret i vinter. Fortsättning följer...  Så här såg graven ut innan den grävdes ut. De avlånga stenarna som ursprungligen varit resta har fallit omkull och ligger lite kors och tvärs.  Här har vi försökt rekonstruera hur graven kan ha sett ut med sju stående stenar. VisningarnaDe senaste veckorna har vi utöver våra populära kvällsvisningar även kunnat erbjuda visningar för skolklasser på dagtid. Eleverna får gå runt med en guide på utgrävningen och titta när arkeologerna jobbar.
2 okt - Det drar ihop sigPå plats på gravfältet har vi två arkeologer som även är specialiserade osteologer, d v s benexperter. Det är mycket tacksamt eftersom vi då på en gång kan få en liten uppfattning om de begravda. Senare i vinter kommer de brända benen att studeras mer ingående inne på kontoret. De kommer att vägas och mätas, dokumenteras och analyseras men redan ute i fält får vi hjälp av en första benbestämning. Benbitarna som är ganska små - oftast endast några cm stora - kan tyckas omöjliga att särskilja för en lekman. Men osteologen kan ofta se om det är människa eller djur, om det är en vuxen individ som begravts eller ett barn. Vissa delar av skelettet går också att könsbestämma. Benen kan även ge antydningar om personen lidit av specifika sjukdomar, utsatts för våld osv. Till exempel så hittades i en av gravarna en bit av ett revben som varit brutet och sedan läkt. De brända små benbitarna utgör alltså en bra informationskälla till vilka som ligger begravda på gravfältet i Påljungshage.Utav de gravar som hitintills är grävda har 4 stycken visat sig vara barngravar, 6 stycken har varit helt tomma, i en grav har vi hittat benrester efter ett får eller en get, och i de övriga gravarna har vuxna individer begravts. Nu börjar det dra ihop sig... Vi har endast tre veckor kvar ute i fält. Vi hoppas på fortsatt bra väder och att alla medarbetare håller sig friska och krya eftersom vi har en hel del kvar att göra. Drygt 20 gravar återstår att undersöka.
18 sep - Grävningen fortskriderNu har vi kommit igång ordentligt med grävandet och hela personalstyrkan är på plats. Det som förbryllar oss något är att ungefär 2/3 av stenkonstruktionerna som vi grävt hittills är helt fyndtomma. De innehåller inte ens några begravningar. Vi sållar alla jordmassor för att hitta även fragmentariska benbitar, men flera av gravarna är ändå tomma. Man kan spekulera i vad detta egentligen betyder. Är det dåliga bevaringsförhållanden eller har man inte gravsatt de döda nere i gravarna? Alla gravar fotograferas med fototorn. Vi hissar upp en kamera högt upp i luften för att få en bra översiktsbild. Dessa bilder ger en bra bild av hur gravarna varit uppbyggda.
Grävningen har kommit igångArkeologer från SAU kom till Nyköping strax före midsommar för att undersöka en ensam grav som var känd sen tidigare och låg väl synlig uppe på ett klippkrön. I marken närmast graven drog vi schakt med grävmaskin. När maskinen tog bort det översta torvlagret framträdde ännu en samlad stenpackning och så ytterliggare en och en till och en till... Vi blev väldigt exalterade när vi insåg att det inte var en ensam grav utan ett helt gravfält som dolde sig under torven. De flesta gravarna härrör troligen från äldre järnålder, dvs århundradena kring Kristi födelse. Hela berget som gravfältet ligger på ska snart sprängas bort och på platsen ska byggas ett stort köpcentrum invid E:4:an. Det är därför bråttom för arkeologerna att ta fram, undersöka och dokumentera alla gravar. Arbetet med gravfältet påbörjades den 7 augusti och beräknas pågå till mitten av oktober. En styrka på 12 personer kommer att vara på plats i Nyköping. Vi har inlett med att med hjälp av grävmaskin torva av stora ytor för att få fram alla gravar. Sedan rensas gravarna för hand och dokumeteras med hjälp av en kamera som hissas upp i ett fototorn. Bild 1. Översiktsbild av gravfältet i Påljungshage Särskilt intressant är att gravarna ligger grupperade i mindre klungor och att de har ett väldigt varierat utseende. I nuläget är omkring 60 gravar framrensade och nu börjar det tunga, men spännande jobbet med att gräva ut gravarna. Fynden vi hittade i den redan undersökta graven var oansenliga arbetsföremål, en slipsten och en malsten som använts i det dagliga livet hade lagts ned i graven. Gravar från tiden kring äldre järnålder innehåller oftast inga praktföremål utan är ganska oansenliga. De döda har vanligen kremerats. Det är ovanligt att ett man får chansen att på detta sätt undersöka ett helt gravfält och vi är mycket spända på resultatet. Särskilt intressant blir att försöka reda ut hur gravarna hänger ihop tidsmässigt samt att försöka ta reda på vad de olika gravgrupperingarna har för betydelse. Är det spår av sociala skiktningar, eller har man gravlagts familjevis?  Bild 2. Torven täcks av med hjälp av en liten grävmaskin. Allmänheten är välkommen att besöka grävningen på någon av de guidade visningar som kommer att anordnas på plats. Den första visningen går av stapeln. Torsdag den 6 september klockan 18:00. Hemsidan kommer också regelbundet att uppdateras med en lägesrapport. Kontaktpersoner i fält:
Nyköping, 31 augusti | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nu har vi avslutat grävsäsongen på gravfältet i Påljungshage, men med in från fält följde tre mer eller mindre kompletta kärl med delar av innehållet kvar. Dessa är nu under utgrävning inne på kontoret. Samtliga utgör gravurnor, där brända ben deponerats. Kärlen kommer från gravarna A792 (som tidigare visats på hemsidan), A662 och A1233. Nu gräver Emma, Elisabet och Camilla varsamt ut innehållet. Gemensamt för alla krukor är att de innehåller brända ben, som delvis är mycket välbevarade. I kärlet från A792 vet vi att ett barn begravts, medan det i A662 är en vuxen individ. I dessa kärl förkommer också harts, som visar att även kärl av nu försvunnet organiskt material, som näver, kan ha ställts som lock över krukorna när de placerats i graven. Kommer det att dyka upp något spännande i botten av krukorna? Det är det vi alla undrar.
Inledningsvis undersöktes många gravar utan fynd. Under de sista två veckorna vände trenden och flera metallföremål samt välbevarade krukor hittades. Bland metallföremålen återfinns bland annat en skära av järn samt en pincett av brons (se bilden till höger). Föremålen och krukorna kan dateras till förromersk och romersk järnålder. 
