Närke
Även om antalet fasta fornlämningar är lågt i Närke har landskapet en historia som går tillbaka till den äldsta stenåldern. Såväl fynd av enskilda föremål som arkeologiska undersökningar visar detta. Bland annat har SAU undersökt några mesolitiska lokaler i Vintrosa socken som belyser detta tidiga skede i landskapets förhistoria.
Även den senare delen av stenåldern är rikt företrädd i de det arkeologiska materialet. Såväl fynd förknippade med trattbägarkulturen som gropkeramiska boplatser och gravar från stridsyxekultur är kända. Under de senaste åren har bilden av detta skede ytterligare fördjupats och bland annat har E18-undersökningarna mellan Örebro och Lekhyttan kunnat bidra med helt ny kunskap. Inte minst gäller detta bosättningsmönster.
Bronsåldern är mer okänd trots att ett av de märkligaste bronsålderfynd som är kända från Sverige kommer från Närke, det så kallade Hassle-fyndet. Fyndet vittnar om mycket vittgående kontakter med kontinenten.
Järnåldern representeras av en mängd boplatser, gravfält och inte minst järnframställningsplatser. Gravfälten från järnådern är genomgående små i Närke och består oftast av upp till ett 10-tal anläggningar. Till järnålder kan nog också många av landskapets fornborgar räknas. De ligger ofta vid äldre farleder och kan ha haft en bevakande funktion. Ett annat fynd från järnåldern som förtjänar att lyftas fram är ett offerfynd med vapen från Glanshammar. Fyndet är unikt i Mellansverige och innehåller både vapen och hästutrustning. Fyndet tillhör äldre järnålder.
SAU har varit verksamma i Närke framför allt vid de undersökningar som föregick byggandet av den nya E18 mellan Örebro och Lekhyttan. Inom ramen för dessa undersökningar har bland annat lämningar från äldre stenålder, yngre stenålder, järnålder och senare tid framkommit. Undersökningarna har bidragit till att mycket ny kunskap kring Närkes äldre historia har kommit fram och bland annat boplatsundersökningarna kommer att bli viktiga för förståelsen av inte minst järnåldern.
Även om antalet fasta fornlämningar är lågt i Närke har landskapet en historia som går tillbaka till den äldsta stenåldern. Såväl fynd av enskilda föremål som arkeologiska undersökningar visar detta. Bland annat har SAU undersökt några mesolitiska lokaler i Vintrosa socken som belyser detta tidiga skede i landskapets förhistoria.
Även den senare delen av stenåldern är rikt företrädd i de det arkeologiska materialet. Såväl fynd förknippade med trattbägarkulturen som gropkeramiska boplatser och gravar från stridsyxekultur är kända. Under de senaste åren har bilden av detta skede ytterligare fördjupats och bland annat har E18-undersökningarna mellan Örebro och Lekhyttan kunnat bidra med helt ny kunskap. Inte minst gäller detta bosättningsmönster.
Bronsåldern är mer okänd trots att ett av de märkligaste bronsålderfynd som är kända från Sverige kommer från Närke, det så kallade Hassle-fyndet. Fyndet vittnar om mycket vittgående kontakter med kontinenten.
Järnåldern representeras av en mängd boplatser, gravfält och inte minst järnframställningsplatser. Gravfälten från järnådern är genomgående små i Närke och består oftast av upp till ett 10-tal anläggningar. Till järnålder kan nog också många av landskapets fornborgar räknas. De ligger ofta vid äldre farleder och kan ha haft en bevakande funktion. Ett annat fynd från järnåldern som förtjänar att lyftas fram är ett offerfynd med vapen från Glanshammar. Fyndet är unikt i Mellansverige och innehåller både vapen och hästutrustning. Fyndet tillhör äldre järnålder.
SAU har varit verksamma i Närke framför allt vid de undersökningar som föregick byggandet av den nya E18 mellan Örebro och Lekhyttan. Inom ramen för dessa undersökningar har bland annat lämningar från äldre stenålder, yngre stenålder, järnålder och senare tid framkommit. Undersökningarna har bidragit till att mycket ny kunskap kring Närkes äldre historia har kommit fram och bland annat boplatsundersökningarna kommer att bli viktiga för förståelsen av inte minst järnåldern.
