Arkeologi på Södra Gärdet
På Södra Gärdet i Ultuna, söder om Uppsala, har SAU under hösten genomfört en arkeologisk förundersökning. Den har avslöjat intressanta fornlämningar från övergången yngre bronsålder till förromersk järnålder (cirka 500 - 200 f.Kr.).
Längs en svag förhöjning i åkermarken konstaterades redan 2006 boplatslämningar av olika karaktär, bland annat ett antal stolphål och ett par tjärframställningsgropar. Dessutom hittades tio eldstäder på rad. Vid en kompletterande förundersökning i augusti i år upptäcktes fler stolphål och ytterligare nio eldstäder som följde samma linje som de övriga. Eldstäderna är systematiskt anlagda med inbördes regelbundna avstånd. Detta ordnade anläggande av härdar är framför allt känt som ett sydskandinaviskt fenomen. Dateringar av härdrader rör sig i allmänhet från yngre bronsålder till förromersk järnålder (1000 - 0 f. Kr.).
Här ser vi tre av härdarna som hittats i Ultuna
Härdraden på Ultuna kan infogas in i ett norderuropeiskt sammanhang, från Nordtyskland och uppåt, som verkar rymma gemensamma uppfattningar om hur härdsystem skulle arrangeras. Frågan om varför man anlade eldstäder på detta sätt har länge diskuterats. Bland de tolkningsförslag som framkastats finns rituella förklaringar, exempelvis processionsvägar och manbarhetsriter, men också mer profana motiveringar som gränsmarkeringar eller tillverkning/tillagning av något slag.
Vi vet ännu inte om tillfälle kommer att ges till att undersöka dessa lämningar närmare. Genom en grundlig genomgång av innehållet i eldstäderna finns dock möjligheten att kunna avgöra vad anläggningarna har använts till.
På Södra Gärdet i Ultuna, söder om Uppsala, har SAU under hösten genomfört en arkeologisk förundersökning. Den har avslöjat intressanta fornlämningar från övergången yngre bronsålder till förromersk järnålder (cirka 500 - 200 f.Kr.).
Längs en svag förhöjning i åkermarken konstaterades redan 2006 boplatslämningar av olika karaktär, bland annat ett antal stolphål och ett par tjärframställningsgropar. Dessutom hittades tio eldstäder på rad. Vid en kompletterande förundersökning i augusti i år upptäcktes fler stolphål och ytterligare nio eldstäder som följde samma linje som de övriga. Eldstäderna är systematiskt anlagda med inbördes regelbundna avstånd. Detta ordnade anläggande av härdar är framför allt känt som ett sydskandinaviskt fenomen. Dateringar av härdrader rör sig i allmänhet från yngre bronsålder till förromersk järnålder (1000 - 0 f. Kr.).
Här ser vi tre av härdarna som hittats i Ultuna
Härdraden på Ultuna kan infogas in i ett norderuropeiskt sammanhang, från Nordtyskland och uppåt, som verkar rymma gemensamma uppfattningar om hur härdsystem skulle arrangeras. Frågan om varför man anlade eldstäder på detta sätt har länge diskuterats. Bland de tolkningsförslag som framkastats finns rituella förklaringar, exempelvis processionsvägar och manbarhetsriter, men också mer profana motiveringar som gränsmarkeringar eller tillverkning/tillagning av något slag.
Vi vet ännu inte om tillfälle kommer att ges till att undersöka dessa lämningar närmare. Genom en grundlig genomgång av innehållet i eldstäderna finns dock möjligheten att kunna avgöra vad anläggningarna har använts till.
