Tema Ting och Hantverk

Malstenar i förhistoriska gravar.  Metodutveckling och diskussion
Projektansvarig: Susanna Eklund
Malstenar är tämligen vanligt förekommande i gravöverbyggnadernas stenpackningar. Frågan är varför. Teorier om att man malt och knackat sönder människoben på dem har framförts från flera håll. Så vitt vi känner till är det dock aldrig någon som verkligen försökt testa denna hypotes rent vetenskapligt.
I samband med utgrävningarna år 2007 av det stora gravfältet vid Påljungshage utanför Nyköping i Södermanland påträffades ett antal malstenar i eller i nära anslutning till gravarna. Vi fick därigenom möjligheten att låta analysera de mal/ knack/slipstenar som framkom på gravfältet i syfte att undersöka huruvida de verkligen kan ha använts för att mala brända människoben. I samarbete med Jan Risberg (Kvartärgeologiska institutionen, Stockholms universitet) utfördes ett antal analyser på malstenarna, där sammansättningen av grundämnen på stenens använda yta jämfördes mot en helt ovittrad ny slagen yta med hjälp av svepelektronmikroskopi och EDS-metoden. Projektets syfte är dels att testa ovan nämnda hypotes på material från fler gravfält, dels att utveckla och förfina metoden.

Hantering av tjära under förhistorisk och tidighistorisk tid
Projektansvarig: Jonas Svensson-Hennius
I samband med E4-projektet under början av 2000-talet framkom spår av tjärframställning från för- och tidighistorisk tid i Uppland. Det var dittills okända anläggningstyper dels i form av små tjärgropar i boplatsmiljö från äldre järnålder, dels som stora anläggningar i skogsmark från yngre järnålder. Detta projekt syftar till att främja vår förståelse av tjärframställning och dess roll i samhällsutvecklingen under för- och tidighistorisk tid genom att sammanställa och komplettera data som framkommit vid uppdragsarkeologiska undersökningar. Detta ska ske genom en serie delprojekt som syftar till att utveckla undersökningsmetoder och pröva teorier kring för- eller tidighistorisk tjärframställning. Delprojekten avser att:

  • Undersöka huruvida råmaterialet till tjäran som påträffades i ett vrak, som sjönk utanför Bohuslän vid mitten av 1400-talet, utgjordes av gamla stubbar eller yngre träd.
  • Undersöka stora tjärgropar i norra Upplands skogsmarker med hjälp av ryssborr.
  • Göra det kända materialet tillgängligt för en internationell forskarvärld

 

Neolitisk keramik inom Östersjöområdet
Projektansvarig: Torbjörn Brorsson*, Jenni Lucenius** & Niklas Stenbäck***

Ålandsöarnas med dess läge i norra Östersjön är och har varit av stor betydelse för rörelser av människor och idéer i öster- och västerled genom historien. Detta återspeglas även i den materiella kulturen på Åland, som i exempelvis förhistoriska keramikstilar. Forskningshistorien kring neolitisk keramik från Åland har ofta framhållit stilmässiga likheter med keramik från finska fastlandet under vissa perioder och likheter med keramik från dagens Sverige under andra. Utgångspunkten i dessa tidigare studier har varit kulturhistoriska typologier, med vilka olika stilar har bedömts representera olika kulturer som oftast tolkats som olika etniska grupper.

Detta projekt utgår istället från tekniska analyser av keramikens gods, d v s leran och magringen, och försöker den vägen söka kontinuitet eller diskontinuitet samt kontaktvägar i hantverkstraditioner och keramikens proveniens. De laborativa metoderna som används är tunnslipsanalys och ICP-analys. Analyserna har gjorts på keramikskärvor från Åland som stilmässigt har klassificerats som tidig och sen kamkeramik, äldre och yngre gropkeramik samt Kiukaiskeramik. Tidsspannet mellan de äldsta och yngsta skärvorna är långt, från ca 5000 f Kr till ca 2000 f Kr.

Några resultat som projektet visat är att det fanns kontinuitet i bruket av den lokala leran under hela neolitikum på Åland. Två skärvor, varav en bit från en lerfigurin, tycks däremot ha haft ett annat ursprung. Hantverkstraditionen förändrades omkring 3500 f Kr, då kalkmagring kom att börja användas i keramiken.

Keramiklerans proveniens i de åländska skärvorna har därefter jämförts med keramik från de svenska och finska fastlanden. Frågan är huruvida keramikkärl transporterats i öster- och västerled under neolitikum.

* Dr. rer Nat. Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier

** Antikvarie Jenni Lucenius, MA, Museibyrån Ålands landskapsregering

*** Fil dr Niklas Stenbäck, Societas Archaeologica Uppsaliensis

Jenni Lucenius och Torbjörn Brorsson (i mitten) tittar på kamkeramiska skärvor tillsammans med Mirva Pääkkönen och Henrik Asplund från Åbo universitet. Foto Niklas Stenbäck.

 

Michels projekt
Projektansvarig: Michel Guinard