Tema Bo

Ultuna
Projektansvarig: Helena Hulth

De arkeologiska utredningar och undersökningar som skett i Ultuna under den gångna 10-årsperioden har inneburit välkomna tillskott till våra fragmentariska kunskaper om platsen. Det vi visste sen tidigare vilade fram till i mitten av 2000-talet främst på gamla uppgifter om gravfältens och den medeltida byns storlek samt lösfynd. Platsens nuvarande arkeologiska status visar stor diversitet, med exempel alltifrån bronsålderns extensiva landskapsutnyttjande till inblickar i en av den yngre järnålderns centralplatser. Materialet är inte omfattande i alla avseenden, men mångfalden erbjuder infallsvinklar med stor variation. SAU-projektet som rör Ultuna består för närvarande av tre delar. Första delen kan karaktäriseras som ett mera övergripande forskningsprojekt kring Ultuna och yngre järnålderssamhället. Andra delen innebär upprättande av ett GIS, och den tredje delen utgör framställningen av en mer publik skrift – Om Ultuna.

En komparativ studie av funktion och konstruktion i vendeltida och vikingatida grophus. Projektansvariga: Susanna Eklund& Jonas Wikborg

Under de senaste åren har en rad nya grophus undersökts i Mälardalen och vi vill lyfta fram grophusens stora kunskapspotential. Med utgångspunkt i den nyligen undersökta boplatsen i Malma, Uppland vill vi genomföra en komparativ studie med andra sena (ven/vikingtid) grophuslokaler.

Vid undersökningen i Malma insåg vi snabbt att grophusen är värdefulla informationskällor. Eftersom de är nedgrävda under marknivå så är de ofta välbevarade, innehåller rikligt med fynd, och har i bästa fall intakta golvlager. I Malma var det tydligt att husen var väldigt olika sinsemellan, de varierade i storlek och konstruktion. Många innehöll intressanta inre konstruktionsdetaljer såsom kallmurade ugnar, väggfasta bänkar, stora avlånga gropar. Analyser av golvlagren har visat att några av grophusen i Malma innehåller, äggskal, fiskben och jurpa, små förbrända klumpar som troligen härstammar från bränt fett. Tecken som tyder på husen använts för matlagning.  Fynden visar dels på textilhantverk men även slagg från föremålssmide förekommer.

Grophusens konstruktion och funktion kommer att diskuteras och jämföras med en rad andra lokaler med grophus från perioden vendeltid/och eller vikingatid. Variabler som vi kommer att titta närmre på är bland annat; storlek, form, väggkonstruktion, golvlager, naturvetenskapliga analyser samt fyndmaterial. 

 

Järnålderns byggnader och boplatser i Mellansverige
Projektansvarig: Jonas Wikborg

Sedan 1980-talet har spåren efter ett stort antal förhistoriska byggnader undersökts i regionen.
Delar av det ständigt växande materialet har varit föremål för olika sammanställningar. Arbetet med de forntida huskonstruktionerna måste emellertid vidareutvecklas om vi skall få fram ny kunskap om dem. Sammanställningarna visar att antalet hus från de olika perioderna varierar stort i antal. Allra flest är byggnaderna från äldre järnålder, framförallt yngre förromersk och äldre romersk järnålder. Betydligt ovanligare är byggnader från sten-, bronsålder samt yngre järnålder.

Syftet är att studera byggnadernas utveckling över tid i området. Har t ex variationen varit större eller mindre under olika perioder? Vissa generella drag kan antas vara kronologiskt betingade, men andra kan vara orsakade av naturgeografiska förutsättningar eller funktionella skillnader. Frågeställningarna i projektet handlar framför allt om:

  • Husens kronologi
  • Husens konstruktion
  • Husens funktion