2009 års undersökning
Under maj månad 2009 påbörjades etapp 2 av forskningsundersökningen av gruvkyrkogården, då ett schakt på sammanlagt ca 400 m2 togs upp i den mellersta delen av kyrkogården. Drygt 100 m2 av den södra delen av denna yta, där rester efter en mur/grund påträffades (ca 9 x 8 m stor), undersöktes endast extensivt, d v s murresterna mättes in digitalt och ytan metallkarterades innan igenläggning. Vid metallkarteringen hittades bl a ett 15-tal mynt från Gustav Vasas och Johan III:s tid.
Vid 2009 års undersökning påträffades både gravar med kistor och gravar utan kistor. Inom det undersökta området framkom färgningar efter 66 nedgrävningar/gravar. Åtminstone 26 av färgningarna i den mellersta och sydvästra delen av undersökningsområdet är kistlösa gravar, då rester efter dåligt bevarade skelett framkom vid schaktning men inget kistträ eller kistspikar. Endast åtta kistlösa gravar undersöktes. Övriga 18 undersöktes inte p g a att skeletten befanns vara i så dåligt skick att en analys av dem inte skulle kunna genomföras (markerade med grön färg på kartan).
Sammanlagt undersöktes 33 gravar: 25 kistgravar (varav fyra saknade skelett) och åtta gravar utan kistor. 33 gravar undersöktes inte. De undersökta gravarna innehöll sammanlagt 44 skelett som togs upp för analys. Av dessa var 27 vuxna och 17 barn/ungdomar. Skelettens bevaringsgrad är något sämre än de som undersöktes förra året vilket till viss del kan förklaras av att flera skelett saknade en skyddande kista.
I de kistlösa gravarna finns framför allt yngre vuxna och huvudsakligen män. Den demografiska sammansättningen i kistgravarna förefaller däremot vara representativ för mortaliteten under 15-1600-talen (med undantag av ett lägre antal spädbarn än förväntat). Kyrkogården uppvisar således en social differentiering.
En annan skillnad är att kistgravarna innehöll en enstaka individ i samtliga fall utom ett där två barn begravts tillsammans. Bland de undersökta kistlösa gravarna innehöll alla utom en grav fler än en individ, en av dessa flerpersonsgravar innehöll åtta individer. Att så många människor har begravts i samma grav för tankarna till någon typ av speciell händelse, epidemi (ev pest eller kolera) alternativt krig eller gruvras.
Massgraven med åtta skelett. Foto: Kristin Eklund.
Det finns även en skillnad i fyndfrekvens och fyndkategorier mellan kistgravar och kistlösa gravar. Endast ett fåtal av kistgravarna innehåller några föremål, och i förekommande fall rör det sig om metaller som framför allt suttit i en svepning. Bland de kistlösa gravarna är fyndfrekvensen högre, och de gravlagda individerna verkar i större utsträckning ha begravts i de kläder de haft på sig när de avled. Fynden utgörs inte enbart av dräktdetaljer (häktor och hakar i järn och brons, spännen i järn, knapp i brons) utan även av bruksföremål (en kniv) och smycken (en pärla). En av de gravlagda individerna i den sydvästra delen av området har begravts med ett halsjärn, vilket för tankarna till de straff- och krigsfångar som i de skriftliga källorna från Gustav Vasas tid sägs ha avtjänat sina straff i Sala silvergruva. Halsjärn användes även vid utdömandet av skamstraff för den vanlige gruvarbetaren vid ex smitning från arbetet.
Halsjärnet med kranium (observera att kraniet inte är det ursprungliga). Foto: Ylva Bäckström.
Under 2009 års arkeologiska undersökning togs två prov för 14C-analys: benproverna har tagits från en kistlös grav i den sydvästra delen av undersökningsschaktet och från en kistgrav som undersöktes 2008. Syftet var att se om de finns någon tidsmässig skillnad mellan de olika gravskicken. Dateringarna är samstämmiga och ligger mellan 1430-1530 (2 sigma, Ua-38090: 404±33, Ua-38091: 402±33), vilket innebär att begravningsplatsen användningstid kan flyttas bakåt. Enligt de skriftliga källorna var begravningsplatsen i bruk från omkring 1530.
Karta över undersökningsområden 2008 och 2009 med bl a undersökta kistgravar och kistlösa gravar samt ej undersökta gravar.
Forskningsinformation
Information till allmänheten och övriga intresserade om projektet och 2009 års utgrävningar har skett i form av: pressmeddelande till media, information och inbjudan till sponsorer att besöka grävningen, regelbundna visningar på utgrävningsplatsen, en poster med kort information om projektet och dess sponsorer samt informationsblad (placerade intill undersökningsytan), försäljning av rapport över undersökningarna 2008 i receptionen vid Sala silvergruva och löpande information om undersökningen på SAU:s hemsida. Dessutom har både vetenskapliga och populärvetenskapliga föredrag hållits under sommaren och hösten 2009 (Workshop 8 juni vid Historiska institutionen, Uppsala universitet, Gruvans dag i Sala 9 augusti, Sala-mässan 28-30 september). Projektet och den pågående undersökningen rönte också uppmärksamhet från Tvärsnytt, UNT, Sala Allehanda, Populär Arkeologi, Populär historia, tidskriften Bergsmannen, Upplands lokalradio, Västmanlands lokalradio P4 och Vetenskapsradion P1.
Foto: Emma Sjöling.
Under maj månad 2009 påbörjades etapp 2 av forskningsundersökningen av gruvkyrkogården, då ett schakt på sammanlagt ca 400 m2 togs upp i den mellersta delen av kyrkogården. Drygt 100 m2 av den södra delen av denna yta, där rester efter en mur/grund påträffades (ca 9 x 8 m stor), undersöktes endast extensivt, d v s murresterna mättes in digitalt och ytan metallkarterades innan igenläggning. Vid metallkarteringen hittades bl a ett 15-tal mynt från Gustav Vasas och Johan III:s tid.
Vid 2009 års undersökning påträffades både gravar med kistor och gravar utan kistor. Inom det undersökta området framkom färgningar efter 66 nedgrävningar/gravar. Åtminstone 26 av färgningarna i den mellersta och sydvästra delen av undersökningsområdet är kistlösa gravar, då rester efter dåligt bevarade skelett framkom vid schaktning men inget kistträ eller kistspikar. Endast åtta kistlösa gravar undersöktes. Övriga 18 undersöktes inte p g a att skeletten befanns vara i så dåligt skick att en analys av dem inte skulle kunna genomföras (markerade med grön färg på kartan).
Sammanlagt undersöktes 33 gravar: 25 kistgravar (varav fyra saknade skelett) och åtta gravar utan kistor. 33 gravar undersöktes inte. De undersökta gravarna innehöll sammanlagt 44 skelett som togs upp för analys. Av dessa var 27 vuxna och 17 barn/ungdomar. Skelettens bevaringsgrad är något sämre än de som undersöktes förra året vilket till viss del kan förklaras av att flera skelett saknade en skyddande kista.
I de kistlösa gravarna finns framför allt yngre vuxna och huvudsakligen män. Den demografiska sammansättningen i kistgravarna förefaller däremot vara representativ för mortaliteten under 15-1600-talen (med undantag av ett lägre antal spädbarn än förväntat). Kyrkogården uppvisar således en social differentiering.
En annan skillnad är att kistgravarna innehöll en enstaka individ i samtliga fall utom ett där två barn begravts tillsammans. Bland de undersökta kistlösa gravarna innehöll alla utom en grav fler än en individ, en av dessa flerpersonsgravar innehöll åtta individer. Att så många människor har begravts i samma grav för tankarna till någon typ av speciell händelse, epidemi (ev pest eller kolera) alternativt krig eller gruvras.
Massgraven med åtta skelett. Foto: Kristin Eklund.
Det finns även en skillnad i fyndfrekvens och fyndkategorier mellan kistgravar och kistlösa gravar. Endast ett fåtal av kistgravarna innehåller några föremål, och i förekommande fall rör det sig om metaller som framför allt suttit i en svepning. Bland de kistlösa gravarna är fyndfrekvensen högre, och de gravlagda individerna verkar i större utsträckning ha begravts i de kläder de haft på sig när de avled. Fynden utgörs inte enbart av dräktdetaljer (häktor och hakar i järn och brons, spännen i järn, knapp i brons) utan även av bruksföremål (en kniv) och smycken (en pärla). En av de gravlagda individerna i den sydvästra delen av området har begravts med ett halsjärn, vilket för tankarna till de straff- och krigsfångar som i de skriftliga källorna från Gustav Vasas tid sägs ha avtjänat sina straff i Sala silvergruva. Halsjärn användes även vid utdömandet av skamstraff för den vanlige gruvarbetaren vid ex smitning från arbetet.
Halsjärnet med kranium (observera att kraniet inte är det ursprungliga). Foto: Ylva Bäckström.
Under 2009 års arkeologiska undersökning togs två prov för 14C-analys: benproverna har tagits från en kistlös grav i den sydvästra delen av undersökningsschaktet och från en kistgrav som undersöktes 2008. Syftet var att se om de finns någon tidsmässig skillnad mellan de olika gravskicken. Dateringarna är samstämmiga och ligger mellan 1430-1530 (2 sigma, Ua-38090: 404±33, Ua-38091: 402±33), vilket innebär att begravningsplatsen användningstid kan flyttas bakåt. Enligt de skriftliga källorna var begravningsplatsen i bruk från omkring 1530.
Karta över undersökningsområden 2008 och 2009 med bl a undersökta kistgravar och kistlösa gravar samt ej undersökta gravar.
Forskningsinformation
Information till allmänheten och övriga intresserade om projektet och 2009 års utgrävningar har skett i form av: pressmeddelande till media, information och inbjudan till sponsorer att besöka grävningen, regelbundna visningar på utgrävningsplatsen, en poster med kort information om projektet och dess sponsorer samt informationsblad (placerade intill undersökningsytan), försäljning av rapport över undersökningarna 2008 i receptionen vid Sala silvergruva och löpande information om undersökningen på SAU:s hemsida. Dessutom har både vetenskapliga och populärvetenskapliga föredrag hållits under sommaren och hösten 2009 (Workshop 8 juni vid Historiska institutionen, Uppsala universitet, Gruvans dag i Sala 9 augusti, Sala-mässan 28-30 september). Projektet och den pågående undersökningen rönte också uppmärksamhet från Tvärsnytt, UNT, Sala Allehanda, Populär Arkeologi, Populär historia, tidskriften Bergsmannen, Upplands lokalradio, Västmanlands lokalradio P4 och Vetenskapsradion P1.
Foto: Emma Sjöling.
