Forskningsprojektet startar
Efter förundersökningen 2004, då en stor mängd gravar identifierades och ett mycket välbevarat skelett undersökts på plats uppkom, idén om att starta ett bioarkeologiskt forskningsprojekt. Syftet var att undersöka hälsotillstånd, levnadsförhållanden och socioekonomisk sammansättning hos gruvsamhällets befolkning via osteologiska och kemiska analyser av skeletten samt via arkeologiska undersökningar av gravskicket.
Vid arkeologiska undersökningar av förhistoriska boplatser och gravar har osteologiska undersökningar länge haft en given plats eftersom de utgör en viktig grund för den arkeologiska tolkningen. Under senare år har man också uppmärksammat vikten av osteologiska analyser för att få bättre kunskap om människors liv och hälsa under historisk tid; dessa undersökningar har främst koncentrerats på medeltida skelettmaterial (t ex från Lund och Sigtuna) (Arcini 1999; Kjellström 2005). Inom forskningen rörande den efterreformatoriska perioden råder dock fortfarande stor brist på osteologiska och arkeologiska undersökningar som kan komplettera och modifiera bilden av olika samhällsgruppers levnadsvillkor och seder. Undersökningarna av människorna själva ger inte sällan en annan bild av t ex sociala villkor och hälsotillstånd än den som uttrycks i de samtida och sentida historiska källorna. I det nystartade projektet kommer historisk-arkeologiska och osteologiska metoder att kombineras med nyare kemiska och paleoepidemiologiska metoder för att bidra med ny kunskap om människorna som bott och arbetat vid gruvan under 15-1600 talet.
Att gruvarbetarnas arbetsförhållanden inte var de bästa finns dokumenterat bland annat i ett flertal brev och skrivelser till kungen. Från 1694 finns följande beskrivning: ” Och som de dageligen måste vistas uti farlige och besvärlige orter, varest de icke allenast vid ned- och uppfarande våga liv och levnad utan ock i största hetta och vanmäktighet samt i rök och mörker arbeta och icke kunna varsebliva den fara och olycka, de städse sväva uti, havandes vart ögneblick sig inte annat att förese än under sådant arbete att bliva lemmelöse eller alldeles nederslagne; och om de änteligen döden undgå kunna, varda dock deras kroppar så förmattade och utsläpade, att de på ålderdomen i armod och osällhet leva måste, alldenstund dem icke mera än 6 öre smt om dagen bestås, så länge de orka arbeta, varmed de knappt salt och bröd i denne dyre tiden sig förskaffa kunna.” (Norberg 1978:350f; Kammarkollegiets skrivelser till K Maj:t 1694, januari-mars.)
Vid smältprocesserna i gruvan utsattes människorna för både bly- och arsenikångor. Även idag finns extremt höga halter av framför allt bly konstaterat i marken centralt i Sala (Länsstyrelsen Västmanlands län, Miljöenheten. Rapport 2004:17). Skriftliga källor (bl a provinsialläkarapporter) omtalar också att blyförgiftning förekom bland arbetarna i Sala silvergruva under 1800-talet (Engelbertsson 1987:257), även om omfattningen är svår att bedöma från dessa källor. Under senare tid har även studier och mätningar av blyhalten gjorts på barn i åldern 2-5 år från Sala, Falun och Stockholm (SoS Miljöhälsorapport 2001). En analys av skelettmaterialet kommer således att kunna bidra med ny kunskap om hälsotillstånd och livsvillkor för 1500- och 1600-talens människor som arbetat vid gruvan vilken kan relateras till dagens befolkning.
De övergripande frågeställningarna i forskningsprojektet är:
* Har gruvbyns människor haft generellt sämre hälsa och levnadsförhållanden än människor i andra sociala miljöer i stad och på landsbygd?
* Kan olika sociala grupperingar inom gruvsamhället identifieras genom den bioarkeologiska analysen?
* Har kroppsarbetet som utfördes i gruvan och arbetsmiljön där satt några spår i skelettmaterialet?
* Kan skillnader i diet spåras mellan könen, olika ålders- och ev sociala grupper på begravningsplatsen?
* Det är belagt att flera utländska gruvarbetare och bergsmän invandrat till Sala för att arbeta vid silvergruvan. Är det möjligt att via strontiumisotopanalyser identifiera vilka individer som är infödda och vilka som är inflyttade till Sala, och hur förhåller sig i så fall dessa data till fördelningen av skelettmorfologiska variationer och sjukliga förändringar?
* I vilken grad har befolkningen i Sala gruvby utsatts för metallförgiftningar, och hur ser det ut bland dagens invånare i Sala?
Skelettanalyserna kommer att fokusera på:
* Förslitnings- och belastningsskador
* Trauma
* Metallförgiftningar (spårämnesanalyser, särskilt bly)
* Diet (analyser av stabila kol- och kväveisotoper i ben)
* Andra sjukdomar (särskilt tuberkulos, osteoporos och anemi)
Begravningsplatsen vid Sala silvergruva har i flera avseenden en stor forskningspotential: det snäva tidsintervall som den varit i bruk och skelettens relativt goda bevarandegrad gör att materialet förefaller lämpligt för analyser av skelettskador (t ex belastningsskador) samt analyser av tungmetaller i skeletten. När undersökningarna av gravplatsen är avslutade kommer förhoppningsvis materialets omfång att utgöra en god grund för statistiska beräkningar. Den första av tre planerade arkeologiska undersökningarna av gravplatsen utfördes 2008.
Efter förundersökningen 2004, då en stor mängd gravar identifierades och ett mycket välbevarat skelett undersökts på plats uppkom, idén om att starta ett bioarkeologiskt forskningsprojekt. Syftet var att undersöka hälsotillstånd, levnadsförhållanden och socioekonomisk sammansättning hos gruvsamhällets befolkning via osteologiska och kemiska analyser av skeletten samt via arkeologiska undersökningar av gravskicket.
Vid arkeologiska undersökningar av förhistoriska boplatser och gravar har osteologiska undersökningar länge haft en given plats eftersom de utgör en viktig grund för den arkeologiska tolkningen. Under senare år har man också uppmärksammat vikten av osteologiska analyser för att få bättre kunskap om människors liv och hälsa under historisk tid; dessa undersökningar har främst koncentrerats på medeltida skelettmaterial (t ex från Lund och Sigtuna) (Arcini 1999; Kjellström 2005). Inom forskningen rörande den efterreformatoriska perioden råder dock fortfarande stor brist på osteologiska och arkeologiska undersökningar som kan komplettera och modifiera bilden av olika samhällsgruppers levnadsvillkor och seder. Undersökningarna av människorna själva ger inte sällan en annan bild av t ex sociala villkor och hälsotillstånd än den som uttrycks i de samtida och sentida historiska källorna. I det nystartade projektet kommer historisk-arkeologiska och osteologiska metoder att kombineras med nyare kemiska och paleoepidemiologiska metoder för att bidra med ny kunskap om människorna som bott och arbetat vid gruvan under 15-1600 talet.
Att gruvarbetarnas arbetsförhållanden inte var de bästa finns dokumenterat bland annat i ett flertal brev och skrivelser till kungen. Från 1694 finns följande beskrivning: ” Och som de dageligen måste vistas uti farlige och besvärlige orter, varest de icke allenast vid ned- och uppfarande våga liv och levnad utan ock i största hetta och vanmäktighet samt i rök och mörker arbeta och icke kunna varsebliva den fara och olycka, de städse sväva uti, havandes vart ögneblick sig inte annat att förese än under sådant arbete att bliva lemmelöse eller alldeles nederslagne; och om de änteligen döden undgå kunna, varda dock deras kroppar så förmattade och utsläpade, att de på ålderdomen i armod och osällhet leva måste, alldenstund dem icke mera än 6 öre smt om dagen bestås, så länge de orka arbeta, varmed de knappt salt och bröd i denne dyre tiden sig förskaffa kunna.” (Norberg 1978:350f; Kammarkollegiets skrivelser till K Maj:t 1694, januari-mars.)
Vid smältprocesserna i gruvan utsattes människorna för både bly- och arsenikångor. Även idag finns extremt höga halter av framför allt bly konstaterat i marken centralt i Sala (Länsstyrelsen Västmanlands län, Miljöenheten. Rapport 2004:17). Skriftliga källor (bl a provinsialläkarapporter) omtalar också att blyförgiftning förekom bland arbetarna i Sala silvergruva under 1800-talet (Engelbertsson 1987:257), även om omfattningen är svår att bedöma från dessa källor. Under senare tid har även studier och mätningar av blyhalten gjorts på barn i åldern 2-5 år från Sala, Falun och Stockholm (SoS Miljöhälsorapport 2001). En analys av skelettmaterialet kommer således att kunna bidra med ny kunskap om hälsotillstånd och livsvillkor för 1500- och 1600-talens människor som arbetat vid gruvan vilken kan relateras till dagens befolkning.
De övergripande frågeställningarna i forskningsprojektet är:
* Har gruvbyns människor haft generellt sämre hälsa och levnadsförhållanden än människor i andra sociala miljöer i stad och på landsbygd?
* Kan olika sociala grupperingar inom gruvsamhället identifieras genom den bioarkeologiska analysen?
* Har kroppsarbetet som utfördes i gruvan och arbetsmiljön där satt några spår i skelettmaterialet?
* Kan skillnader i diet spåras mellan könen, olika ålders- och ev sociala grupper på begravningsplatsen?
* Det är belagt att flera utländska gruvarbetare och bergsmän invandrat till Sala för att arbeta vid silvergruvan. Är det möjligt att via strontiumisotopanalyser identifiera vilka individer som är infödda och vilka som är inflyttade till Sala, och hur förhåller sig i så fall dessa data till fördelningen av skelettmorfologiska variationer och sjukliga förändringar?
* I vilken grad har befolkningen i Sala gruvby utsatts för metallförgiftningar, och hur ser det ut bland dagens invånare i Sala?
Skelettanalyserna kommer att fokusera på:
* Förslitnings- och belastningsskador
* Trauma
* Metallförgiftningar (spårämnesanalyser, särskilt bly)
* Diet (analyser av stabila kol- och kväveisotoper i ben)
* Andra sjukdomar (särskilt tuberkulos, osteoporos och anemi)
Begravningsplatsen vid Sala silvergruva har i flera avseenden en stor forskningspotential: det snäva tidsintervall som den varit i bruk och skelettens relativt goda bevarandegrad gör att materialet förefaller lämpligt för analyser av skelettskador (t ex belastningsskador) samt analyser av tungmetaller i skeletten. När undersökningarna av gravplatsen är avslutade kommer förhoppningsvis materialets omfång att utgöra en god grund för statistiska beräkningar. Den första av tre planerade arkeologiska undersökningarna av gravplatsen utfördes 2008.
