SAU – uppdragsarkeologi på vetenskaplig grund

14C-dateringar och Bayes’ teorem

Av Frands Herschend

Med nya sätt att bearbeta 14C-dateringar följer även nya strategier att samla in provmaterial. I dag kan man tolka en serie 14C-dateringar ganska precist med hjälp av bayesiansk stastik. Det öppnar nya möjligheter.

Ett problem när det gäller val av prov har alltid varit egenålder. Egenålder är särskilt besvärligt när man vill datera överplöjda hus. Där är det vanligt att det prov man daterar kan vara konstruktionsvirke fullt av årsringar som dog hundratals år innan trädet höggs ned. Prov från tall och ek, det vill säga lämpligt byggnadstimmer, kan till exempel ha en hög egenålder som inte är lätt att uppskatta.

Lösningen på problemen med egenålder är prov vars egenålder är försumbar. Det kan vara ett växtfrö eller en kvist, ett benfragment eller en matskorpa. Med många sådana prov blir det lättare att med hjälp av bayesiansk statistik bedöma just bosättningsperioder – särskilt deras början och slut.

Skulle prov utan egenålder råka ligga i “fel” sammanhang: en gammal benbit i ett ungt hål, så gör det inte så mycket. Provet daterar ju sannolikt en händelse under bebyggelsens tid i stort, även om den inte datera det hus vars takbärande stolpe stod i hålet.

Det större sammanhanget ofta är lätt att förstå. Om ett prov till exempel ger ett modernt historiskt värde så lurar det ingen arkeolog att tro att bosättningen både är förhistorisk och modern. Det är just det! Vi vet i förväg så mycket om hur förhistoriska hus såg ut under olika perioder att vi inte behöver datera dem med 14C-prov som har en inbyggd “åldersproblematik”. Prio ett är perioderna. Dem skall man datera med så många och så varierande prov utan egenålder som möjligt – eller tills periodmönstret har stabiliserat sig.

Vet man när en period börjar och slutar, så kan man ha tur att finna förkolnat konstruktionsvirke från bosättningens första eller sista hus. Då kan man undersöka konstruktionsvirkets genomsnittsålder. I dag finns det inte många välgrundade svar på frågan om hur man valde byggnadsvirke. Därför är det hög tid att börja datera perioderna.

Dateringsexempel med material från Källstalöt, Torshälla, Södermanland. (SAU rapport 2015:17)