Kategorier
Uncategorized

Vi har flyttat!

SAU huserar numera i en vindsvåning på Smålands nation i centrala Uppsala. Adressen är St Larsgatan 5, 753 11 Uppsala. Alla telefonnummer och e-postadresser fungerar som vanligt.

Smålands nation från St Larsgatan. Ingången är dold bakom huset med rött tegeltak. Direkt innanför dörren finns en grind. Ring den av oss du ska träffa så kommer vi ner och öppnar. Foto från Wikimedia Commons.

Alla SAUs medarbetare har arbetsplats i de nya lokalerna, medan laboratorium och fyndhanteringslokaler är kvar på Campus Engelska Parken. Det är en kort promenad från det nya kontoret.

Kategorier
Fält Uncategorized

Lapphällan – en sydsamisk kåtalämning i Gästrikland

Drönarfoto av den undersökta kåtalämningen i Lapphällan. Foto: J. Wikborg, SAU.

Under några veckor i maj och juni 2022 har arkeologer från SAU, tillsammans med Jonas M Nordin vid Stockholms universitet, undersökt en kåtalämning i utkanten av Gävle. Platsen lokaliserades i samband med den utredning som utfördes 2021 med anledning av en planerad fjärrvärmeledning mellan Gävle och Sandviken.

Efter avtorvningen framträdde lämningen som en plan, stenröjd yta med en centralt placerad sandstenshäll där bostadens eldstad varit belägen. Samma material hade använts till vad som tolkas som en tröskel vid den förmodade ingången.

Insidan av en sjösamisk kåta. Kring den rektangulära eldpallen är golvytan indelad i olika zoner. I den innersta delen förvarades hushållets kärl och övrig köksutrustning. Illustration av Knud Leem år 1767.

Undersökningen har resulterat i ett rikligt fyndmaterial som preliminärt dateras från 1700-talets mitt till ett stycke in på 1800-talet. Fyndmaterialet bedöms ha mycket stor potential att belysa kåtans rumsliga struktur samt hantverk och boplatsekonomi, men också rituell deponering i denna typ av kontext.

Platsen kallas Lapphällan, ett namn som antagits indikera samisk närvaro. Den nu undersökta lokalen ligger i västra utkanten av Gävle, på gränsen till grannsocknen Valbo. I dessa trakter finns skriftlig dokumentation om samisk bosättning under historisk tid. Bland annat träffade Linnélärjungen Per Holmberger en grupp samer här på 1770-talet och upptecknade en lista över drygt 1600 samiska ord. Kanske bodde någon av dem i den nu undersökta kåtan i Lapphällan? Tanken svindlar…

Nyheten om undersökningen har uppmärksammats av Sameradion:

Kategorier
Uncategorized

SAUs arkeologiska pris 2021-2022

Det har varit mörka tider och mörka år. Trots det har SAU och SAUs forskningsråd arbetat vidare. Senast delade vi ut ett pris och gav dessutom ett hedersomnämnande. Till 2021 års pris nominerade SAUs och Upplandsmuseets personal flera högt meriterade kandidater. Valet skulle inte bli lätt – trodde vi.

Men faktiskt blev det inte så svårt.

§ 7 Beslut om extra avsättning

Styrelsen väljer att inte avsätta medel för SAUs arkeologiska pris 2021-2022 utan beslutar att avsätta 60 000 kr till Stiftelsen Nordiska museets fond för att rädda Ukrainas kulturarv (bg 5475-9758).

https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/ekonomisk-insamling-att-radda-ukrainas-kulturarv

Kategorier
Uncategorized

SAU:s forskningsråd utlyser medel för arkeologisk forskning

Medel tilldelas i första hand forskare med anknytning till avdelningen för arkeologi vid Uppsala universitet. Anslag föreslås av SAU:s Forskningsråds beredningsgrupp och fastställs av rådets styrelse.


Ändamål
Medel kan sökas för kostnader för alla slag av arkeologisk forskning, inklusive stöd till publicering av avhandlingar och forskning. Vi ser gärna ansökningar för att förbereda ansökningar om större projekt
samt ansökningar om projekt med anknytning till uppdragsarkeologi. Medel kan även ges till projekt som ingår i doktorandarbeten, såvida dessa inte kan finansieras inom ramen för arbetet, samt arbetsstipendier om övrig finansiering saknas. Medel för kongresser och dylikt kan ges om resan avser förmedling av forskningsresultat och om sökanden är accepterad som föredragshållare eller avser presentation av poster. Juniora forskare som presenterar ny forskning internationellt prioriteras.

Belopp för arbetsstipendium relateras till den summa som står till förfogande för denna grupp av ansökningar. Tryckbidrag till avhandlingar förutsätter normalt att disputationsdatum, opponent och
betygsnämnd fastställts genom fakultetsbeslut eller motsvarande. Hänsyn tas också till medel beviljade från andra fonder. Tryckbidrag för sammanlagda tryckkostnader över 50.000 kr ges ej. I regel ges inte
medel för projekt av rapportkaraktär eller till datorer och liknande. Medel till doktorander som under sin doktorandtid vill arbeta med projekt som inte ingår i avhandlingsprojektet ges inte.

Bedömningsgrunder
Huvudsakliga bedömningsgrunder är originalitet, angelägenhet, genomförbarhet, ansökningskvalitet och budget.

Ansökan
Ansökan görs digitalt och skickas som bilaga via e-post. Ansökan ska rubriceras ”Ansökan” och titel ska anges. Ansökan ska innehålla uppgifter om ändamål (projektplan), kostnadsberäkning och tidplan.

Ansökan ska vara max tre A4-sidor (ca 9000 nedslag), varav max en sida för CV, meritförteckning och publikationslista. Ange personnummer, postadress, tel.nr och e-postadress. Uppge om anslag för
samma ändamål söks också på annat håll och i så fall var. Då medlen är begränsade, bör sökt belopp ej överstiga 50.000 kr.

Ansökan skickas till: forskningsradet@sau.se, senast måndagen den 15 februari 2022 (kl 23.59). Inkommen ansökan bekräftas via e-post.

Besked
Slutligt besked om anslag lämnas via e-post omkring den 30 april 2022. Stipendiemottagares namn kan även komma att meddelas på SAU:s hemsida www.sau.se


Rekvisition och redovisning
Medlen rekvireras skriftligen från SAU:s Forskningsråd när de ska användas. Tilldelade medel som inte rekvirerats efter två år (senast 1 juli 2024) dras in. Stiftelsen förväntar sig en kortfattad redogörelse över hur medlen använts. Utbetalning sker endast till konton i Sverige.


OBS! Sökande som tidigare erhållit medel från SAU:s forskningsråd ska i ansökan ange om och hur användningen av dessa medel har redovisats. Mottagare av medel som har rekvirerats, men ej rapporterat, uppmanas inkomma med en förklaring för att kunna komma ifråga för nya anslag.

SAU:s forskningsråd önskar ett exemplar av färdiga publikationer från projekt som tilldelats medel.

Eventuella frågor kan ställas till: forskningsradet@sau.se, samt
Bo Gräslund; bo.graslund@arkeologi.uu.se

Kategorier
Fält

Säsongens sista fältuppdrag?

av Jonas Wikborg

Drottning Christinas schakt i Sala silvergruva. Foto: Jonas Wikborg.

Sala silvergruva

I Sala bröts det silver redan i slutet av medeltiden. Flera ton rent silver om året producerades under flera århundraden fram tills verksamheten lades ned år 1908. Därefter har viss brytning återupptagits under kortare perioder, bland annat under andra världskriget.

Så här kan en gruvarbetare i Sala ha varit klädd och utrustad i slutet av 1600-talet (OBS till höger). Fyllhammare och fyllfat var av samma modeller som dagens arkeologer använder sig av. Foto: Leif Berggren.

Fynd av en gammal rälsbana

Under de första dagarna i december 2021 har Jonas från SAU samt Leif Berggren från Berggrens byggnadsvård övervakat schaktningar inom gruvområdet vid Sala silvergruva i samband med saneringsarbeten. På äldre kartor finns någon form av rälsbana inritad strax intill drottning Christinas schakt. På drygt 1,5 meters djup påträffades bevarade träsyllar med kvarsittande järnspikar som hållit fast rälsen. Uppenbarligen har rälsen tagits bort efter att man slutat använda banan.

Den gamla rälsen hade legat på träsyllar i botten av ett drygt 1,5 meter djupt schakt med kallmurade väggar. Foto: Jonas Wikborg.

Konstruktionens ålder

Enligt ett brev daterat år 1817, som Leif hittat i arkiven, byggdes den flera hundra meter långa banan år 1816 till en kostnad som i dagens penningvärde motsvarar ca 3 miljoner kronor. Träsyllarna är av två typer, där den ena var mer välbevarad och antas ha tillkommit i samband med senare reparationer och förstärkningar. Banan kan i kartmaterialet spåras fram till 1891 då användningen verkar ha upphört.

Funktion

Banans användes till att frakta bort icke malmförande stenmaterial som plockats upp från gruvan. I ett intilliggande så kallat skrädhus stod arbetare och slog sönder stenmaterialet i mindre bitar och sorterade ut malmförande material. Resterande kördes ut från skrädhuset på skottkärror som tippades ned i små gruvvagnar som rullades på rälsbanan för hand.

Enligt det ovan nämnda brevet skulle investeringen vara intjänad på 8 år eftersom den kunde skötas av en gammal gubbe och en ung pojke, vilket blev billigare än att låta en medelålders kusk med hästar sköta transporten. Banan hade en lätt nedförslutning så att de fullastade vagnarna skulle vara lättare att rulla iväg till avstjälpningshögarna i utkanten av gruvområdet.

Banan passerade strax utanför det så kallade skrädhuset. Inne i byggnaden sorterades icke malmförande stenmaterial bort och kördes ut i skottkärror som bekvämt kunde tippas ned i gruvvagnarna som stod på rälsen nedanför i schaktet. Foto: Jonas Wikborg.

Kategorier
Fält

Flott, flottare, flottast!

I slutet av oktober och början av november har personal från SAU utfört en inventering i norra Uppland och södra Gästrikland inför dragning av nya vattenledningar. Det är dock inte första gången som en vattenledning anlagts i området, även om den tidigare var av en helt annan karaktär.

Här går gränsen mellan Uppland och Gästrikland. Foto: J. Wikborg, SAU.

Utredningsområdet går mestadels genom skogsmark där den dominerande lämningstypen är kolningsanläggningar, vissa av dem med intilliggande spisrösen efter kolarkojor. Sådana som Dan Andersson en gång vilade vid. Inom utredningsområdet passerar även en flottningsränna. Kanske landets längsta?

Parti av den 3 mil långa flottningsrännan. Foto: J. Wikborg, SAU.

Flottningsrännan anlades i slutet av 1800-talet. Det var vanligt att flotta timmer på älvarna vid denna tid. Problemet var dock att Dalälven hade svårpasserade forsar och vattenfall vid Älvkarleby. Under en period transporterades timret därför med tåg till Gävle där det sedan skeppades vidare till Korsnäs sågverk i Falun, men detta blev en dyr lösning. Då beslöt man att uppföra ett nytt sågverk vid Bomhus utanför Gävle. Timret transporterades dit i den 3 mil (!) långa flottningsrännan som grävdes för hand från Untrafjärden vid Dalälven till Bomhus.

Detaljbild av konstruktionen. Foto: J. Wikborg, SAU.

Omkring 700 man var sysselsatta med att anlägga den brädfodrade rännan som resulterade i att en timmerstock kunde färdas de tre milen på ca 10 timmar. Konstruktionen ställde höga krav på ingenjörskonst för att överbrygga nivåskillnaderna i området och vattenflödet reglerades med hjälp av flera dammluckor. År 1970, året efter Woodstock-festivalen, upphörde flottningen i rännan och man återgick till tågtransporter.

Anordning för att reglera vattenflödet. Foto: J. Wikborg, SAU.

/Jonas Wikborg

Kategorier
Fält

En utredning i vattnets tecken

Under hösten har vi arbetat med en arkeologisk utredning på en sträcka mellan Gävle och Sandviken. De båda kommunernas fjärrvärmenät ska kopplas samman och av denna orsak behöver vi ge oss ut och inventera och gräva. Och detta med vatten är hela tiden återkommande i projektet, i olika former, inte bara genom att det är fråga om fjärrvärme.

Det började med att vi skulle ha fältstart den där dagen i mitten av augusti då ett skyfall drabbade trakten. Som tur var hann vi inse vad som var på gång och sköt upp det hela till veckan efter. Men i skogarna har det varit mycket blött. Nästan alla diken har varit omöjliga att komma över och omvägarna kring våtmarkerna har blivit stora.


Diken blev bäckar, bäckar blev åar…

Vårt utredningsområde korsar också Gavleån och en ö, Fösholmen, som ligger i ån. På grund av allt strömmande vatten har vi dock fått vänta med vårt besök där tills en del vatten runnit undan. Tyvärr har nog ön påverkats av strömmande vatten åtskilliga gånger under tidens gång. Därför saknades förutsättningar för att det där skulle kunna finnas t ex en bevarad stenåldersboplats på ön – något som vi hade sett som en möjlighet.


Michel till höger, i sällskap med geoteknikern Jonas Hilmersson från Sweco, som tog oss med ut till Fösholmen, eller som den också heter, Bäverön.

Michel sållar och letar stenåldersfynd.

Men vi har i alla fall hittat fornlämningar på några andra platser. Det rör sig främst om ett antal av de sandstensbrott som är så karaktäristiska för området men även några lägen för stenåldersboplatser.

Utredningen är inte avslutad än. Vi ska göra sökschaktning i trakterna kring Valbo och Valboåsen. Våra förhoppningar är goda om att hitta åtminstone någon eller några fornlämningar till där. Och återigen dyker vattenaspekten upp – vi ska nu arbeta på och vid en rullstensås som används för vattentäkt av Gävle kommun.

Ann Lindkvist

Kategorier
Uncategorized

Vykort från Moçambique

23/7 2021

Hej igen.

Nu har vi kommit igång ordentligt med grävningen. Det osteologiska materialet är fantastiskt. Mängder med fisk, sköldpadda, olika antiloper och även mindre däggdjur. Nu när vi kommit längre ner i lagren avtar keramiken medan stenmaterialet ökar. Mängder av avslag och mikrospån i jaspis och andra flintlika stensorter. Dessutom större avslag i ett kvartsitlikt material. I veckan var Anneli Ekblom och Michel Notelid här och hjälpte till. Nu har vi ca 1,5 vecka kvar på grävningen, i bästa fall kommer vi ner på dryga metern i schaktning. I övrigt är allt bra här i byn. Vi märker väldigt lite av alla coronarestriktioner som gäller här nu.

Vi hörs

Michel Guinard

Kategorier
Uncategorized

Vykort från Moçambique

05/07/2021, Changalane, Moçambique.

Hej.

Vi har ägnat veckan åt förberedelser. Det är bara 3 mil till Maputo men när vi åker dit för att köpa diverse som vi behöver tar det en hel dag pga otroligt dåliga vägar. I morgon ska vi ha den nödvändiga ceremonin för att få gräva i grottan. 5 liter portugisiskt vin, av en särskild sort som inte finns överallt, och fyra kycklingar samt 12 kilo majsmjöl ska ingå i ceremonin. Sen direkt imorgon kommer vi att börja utgrävningen. Fortsättningsvis blir det utgrävning i stort sett varje dag fram till slutet av månaden. När vi lämnade platsen för 2 år sen grävde vi tidig jordbrukskultur (Matola, ca 2000 år gammalt) med inslag av LSA, sen stenålder. Nu tror vi att fortsättningen blir stenålder och vi får se hur djupt vi kommer.

Med vänliga Hälsningar Michel

Kategorier
Uncategorized

Vid Vasselhyttan

Igår letade vi efter mesolitiska lämningar vid Vasselhyttan inför anläggandet av en vattenledning.   

För ca 7 000 f. Kr. sträckte sig en långsmal vik av Littorinahavet söderifrån in till Vasselhyttan. I den innersta delen av denna havsvik mynnade ett större vattendrag (det som idag utgörs av Garhytteån-Norrsjön-Sörsjön-Storån). Lämpligt för bra boplatslägen, men dessvärre hittade vi inga fynd som tydde på några boplatser i den smala korridoren vi sökt av.

Däremot hittade vi förglasad slagg som tycktes vara slagen. Detta fenomen har dykt upp på andra ställen, bl a i Gästrikland och Dalarna. Kanske har det funnits torpare eller backstugusittare som gjort smycken av de vackraste slaggbitarna! Här vid Vasselhyttan är det tydligt att man valt den blå och turkosa färgen. Bitarna dök upp på flera ställen, men inom ett begränsat område i mark som varit åkermark åtminstone sedan 1800-talet.  I närheten har det legat en backstuga och en gård och det är väl rimligt att tänka sig att avslagen följt med rester av hushållsavfallet ut på åkern.

Ibland kan tekniken vara förvillande lik stenålderns hantverk. Samma teknik som när man gjorde t ex dolkar under senneolitikum. Tryckteknik finns beskriven i åtminstone två historiska kontexter i Sverige tidigare. Vid undersökningen av ett torp i Stora Skedvi påträffades ett bearbetat material i form av slaggsten. Denna hade bearbetats med dels bipolär teknik och plattformsteknik. Små nagelformade avslag hade avskilts från plattformen. Exakt vad man tillverkat är inte säkert men några tolkningsförslag som författarna lämnar är att man tillverkat smycken eller bössflinta. Även i Sofiedal i Gästrikland har man gjort liknande iakttagelser.

Vackra avslag i slaggsten. Kanske en rest från smycketillverkning.

Slaggsten, som är en restprodukt från järnframställning, användes förr kanske främst som byggnadsmaterial. Ett både billigt, vackert och hållbart byggnadsmaterial i en bygd där allt virke behövdes för träkolsproduktion.  Idag finns det dock gott om ställen där man kan köpa smycken i så kallad Bergslagssten…(slipad slagg).

Michel och Fredrik sållar den sandiga jorden omgivna av högvuxna lupiner.

 Läs mer i :

Welinder, S., & Apel, J. 2007. Ett torp och ett artefaktmönster. I: S. Welinder (red). Torpens arkeologi. RAÄ. Stockholm.

Darmark, Guinard & Stenbäck. 2010 Sofiedal 11 En mellanneolitisk boplats i södra Gästrikland Särskild arkeologisk undersökning RAÄ 478, Sofiedal 11 Valbo-Ön 11:1 Valbo sn Gävle kommun Gästrikland Sau rapport 2010:9

Kategorier
Uncategorized

I arkivet

I onsdags spenderade Sanna och Leif Berggren (byggnadsantikvarie) många timmar i arkivet på Engelsbergs bruk. Otroligt spännande och i vacker miljö. Engelsbergs bruk finns sedan 1993 på UNESCO´s lista över världsarven.   

Vissa kartor är som små konstverk.

I arkivet, Nordstiernas centralarkiv finns i princip samtliga handlingar bevarade från de företag och organisationer som ägts av familjen Ax:son Johnson och Nordstjernan. I arkivet förvaras således ett tvärsnitt av Sveriges industrihistoria under 1900-talet. Här finns förutom handlingar från Sala silvergruva även arkivmaterial från Avesta kopparverk, Avesta Jernverk, Engelsbergs bruk, Hedemora verkstäder, Högfors bruk, Johnson Line, Karlstad Mekaniska verkstad, Lindholmens varv och många fler….

Vi har gått igenom materialet för att få lite bättre kläm på det vi hittat vid undersökningarna Sala silvergruva. Vi har tittat på fantastiska kartor, handkolorerade och med 3d effekt där man bild för bild kan klättra längre ner i gruvhålen. Relationsböckerna är som årsberättelser som redogör för vad som hänt vid gruvan under året, in i minsta detalj.  I försäkringsbreven får vi reda på vilka byggnader som fanns och vilken funktion de haft. Inventarielistor och nybyggnadsförteckningar, ritningar på diverse apparatur ger oss en fantastisk inblick i verksamheten.

Frej, Putte och Dockan var namnen på några av hästarna i gruvstallet på 1880-talet. Här fanns plats för 6 hästar.

Vi har bara hunnit titta på en bråkdel av allt vi ville titta på. Så vi hoppas att det blir fler turer hit till detta makalösa arkiv inom kort!

Vackra handstilar kan ibland vara svårlästa…

Kategorier
Fält

Fältsäsongen 2021

Nu har fältsäsongen 2021 dragit i gång på riktigt. Ett gäng har dragit till Stigtomtamalmen nordväst om Nyköping. De utreder ett område inför Ostlänken i samarbete med Sörmlands Arkeologi AB.

Hittills är det en blandad kompott som framkommit; från mesolitiska boplatser till ett 1600-tals torp. På bilden nedan ser du en mynningsbit, trattbägarkeramik med dekor.

Neolitisk keramik